måndagen den 6:e februari 2012

Haparanda – en het mötesplats

Ute bet vinterkylan i kinderna men i Haparandas Folkets hus var engagemanget hett för måltiderna i skolan och äldreomsorgen. Över 60 personer ägnade i tisdags en hel eftermiddag åt att med oss diskutera hur de kommunala måltiderna kan utvecklas och bättre utnyttjas som den resurs de faktiskt är.

På plats var kommunala politiker, förvaltningschefer inom skola och omsorg, rektorer, enhetschefer och kostchefer från bland annat Haparanda, Pajala, Luleå, Älvsbyn och Övertorneå. Dessutom fanns PRO, SPF och elevrådsrepresentanter från några skolor med.

Närheten till Finland märktes på flera, ibland oväntade sätt. Till exempel kan eleverna i Haparanda välja skola på båda sidor gränsen vilket gör kommunen till en mötesplats för två skolmåltidskulturer. Det berättades bland annat att den finska skolmaten sällan ifrågasätts, medan den svenska skolmaten – bara ett stenkast därifrån – ofta blir föremål för diskussion. De diskussionerna kan ibland bli svåra och tidsödande men kanske ska vi ändå värna om dem?

Vi tackar för att vi fick vara med denna eftermiddag. Och hoppas på många fler chanser att besöka vår vackra norra landsdel igen!

8 kommentarer:

  1. "De diskussionerna kan ibland bli svåra och tidsödande men kanske ska vi ändå värna om dem?"

    Det är ju intressant, varför får vi inte veta detaljerna? Era inlägg består mest av fraser, fast ni då och då snubblar förbi ämnen som vore av intresse!

    Och så hade jag en fråga långt tillbaka vid inlägget om fleromättat fett. Om ni inte kan svara kan ni väl vidareberfordra frågorna till nån som kan, inte bara ge adress till andra i samma hus?

    SvaraRadera
  2. Hej!

    Diskussionerna brukar handla om allt från vilka regler som ska gälla i matsalen och varför skolan enbart serverar lättmjölk och till hur maten kan kryddas på bättre sätt och hur grönsaksbuffén kan utvecklas. På vissa håll blir diskussionerna konfliktfyllda medan andra skolor har en mer konstruktiv dialog med elever och föräldrar kring maten.

    För mer detaljerade frågor om vetenskapliga artiklar och beräkningar på Livsmedelsverkets webbplats hänvisar vi till Livsmedelsverkets upplysningstjänst (http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Kontakta-oss/).

    Hälsningar
    /Anna-Karin

    SvaraRadera
  3. Håller med Piltson, varför kan ni inte redovisa för vilka frågeställningar som kommer upp på era möten runt om i landet??Ni reser runt och diskuterar med olika instanser men om vad och vilka synpunkter får ni om dessa viktiga frågor som handlar om kosten inom barn, skola och äldreomsorg. Vi får aldrig veta något, och vid frågor hänvisar ni bara till era experter och hemsidor.Detta är väl en blogg om åsiktsutbyte, eller hur, annars helt meningslös!!MVH Maja gräddnos

    SvaraRadera
  4. Hej!
    Tack för era synpunkter. Vi vill gärna att bloggen ska vara ett forum för aktuella och viktiga frågor som kan bidra till en utveckling av våra måltider i vård, skola och omsorg. Vanligt förekommande frågor och diskussionsämnen när vi är ute i landet och träffar personer som arbetar med offentliga måltider är exempelvis:
    - Hur får vi till en bättre samverkan mellan olika personalkategorier som på olika sätt påverkar helhetsupplevelsen av måltiden?
    - Vilken kompetens är det som saknas hos de olika inblandade parterna i hela organisationen – hur kan vi fylla på den?
    - Diskussion kring organisation och ledarskap - hur organiserar vi måltidsverksamheten i kommun och landsting på bästa sätt för att ge rätt förutsättningar för utveckling?
    - Hur kan vi få barn, ungdomar och äldre att äta mer och bättre och känna mer matglädje av den offentliga maten?
    - Kökens fysiska status
    - Tillgången till bra produkter/livsmedel och upphandlingsfrågor
    - Då vi träffar köksansvariga så efterfrågas nästan alltid tydliga riktlinjer kring näringsriktiga skolmåltider.

    Ovanstående är exempel på frågeställningar och diskussionsämnen som ofta lyfts av de grupper vi träffar. Vi ska tänka på att ha fler konkreta inlägg här på bloggen som kan inbjuda till mer diskussion.

    SvaraRadera
  5. Ni nämner 2 olika måltidskulturer i Haparanda och i svenska skolor.Var snäll och utveckla detta lite närmare, vari bestod olikheterna? Industrilagad- kontra mat lagad från grunden på respektive skola? Närproducerat och fettkvlitet?

    SvaraRadera
  6. Hej,
    Det vore mycket intressant att titta på skolmåltiderna ur ett svenskt och ett finskt perspektiv, men jag känner inte till någon sådan jämförande studie. Det som berättades vid vårt besök i Haparanda var just det att den finska skolmaten inte alls ifrågasätts eller diskuteras i samma utsträckning som vår svenska. Dessutom nämndes att man på den finska sidan inte arbetade med alternativa rätter i samma utsträckning som i många svenska skolor. Det här kan ju hänga ihop med lokala skillnader snarare än nationella olikheter. Men trots alla likheter i våra skolmatssystem finns säkert flera intressanta skillnader. Kanske någon känner till undersökningar som tittat närmare på detta? Eller någon som blir sugen på att göra en?

    SvaraRadera
  7. Här hade NSD visat fram historien om Haparanda lite bättre än ni lyckades göra:
    http://www.nsd.se/nyheter/tornedalen/artikel.aspx?ArticleId=6743137

    SvaraRadera
  8. Hej Piltson,
    Tack för tips om bra artikel med många intressanta kommentarer. Beslutet i Haparanda om att servera fetare mjölk och smörbaserat matfett fattades efter vårt besök där i januari. Om detta för med sig att mer skolmat lagas från grunden och rätterna blir av bättre kvalitet är ju det mycket positivt. Vi kommer säkerligen återkomma till utvecklingen i Haparandas skolmatsalar...

    SvaraRadera