onsdag 23 november 2011

Från råd till lag – nya krav på skolmaten

Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig. Det betyder att lunchen bör uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR).


Enligt SNR ska skollunchen ge 25–35 procent av den energi en elev behöver under en dag och nästan 30 olika näringsämnen. Det kan låta mycket och kanske svårt, men för många skolor runt om i landet är det ingen stor utmaning. De serverar redan idag goda och näringsriktiga måltider. Alla landets elever borde ha tillgång till sådana!

Den stora frågan för många skolor och kommuner är kanske snarare hur man ska mäta och visa att maten är näringsriktig. Att näringsberäkna är än så länge det bästa sättet att se till att måltiderna uppfyller kravet i lagen. Men de kräver tid och kompetens.

En undersökning som Skolmatens vänner har gjort bland landets kostchefer visar att så få som 30 procent av landets kommuner alltid näringsberäknar sin skolmat. Många skolor har inte tillgång till den kompetens och de dataprogram som krävs.

Många hör av sig till oss och vill veta mer om hur man ska göra näringsberäkningar. Kanske behövs också bra alternativa system, så att alla skolor kan visa att de följer skollagen. I Livsmedelsverkets råd ”Bra mat i skolan” kan man få stöd för hur man lagar näringsriktiga skolmåltider, men hur visar man att man följer råden?

Härom veckan fick vi i kompetenscentret ett uppdrag att tillsammans med Skolverket att ge information och stöd till landets skolor så att alla får kunskap och möjlighet att servera näringsriktig skolmat. Det ska bli roligt att sätta tänderna i det! Vi har också kontakt med Skolinspektionen som ska kontrollera att lagen följs.

77 kommentarer:

  1. Vilken fin blogg, är säker på att detta kommer göra skillnad på tallriken i den offentlig måltiden.

    /Anette

    SvaraRadera
  2. Står det verkligen att man måste följa SNR? Står det inte att man "bör" följa SNR?

    SvaraRadera
  3. Hej!
    I er broschyr "Bra mat i skolan" står följande att läsa, jag citerar,
    "Forskning visar att en kost med mindre mättat och mer omättat fett än idag kan hjälpa till att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Ett sätt att åstadkomma den förbättringen är att
    använda nyckelhålsmärkt matfett."

    Nu undrar jag om ni har någon källhänvisning till den forskningen? Skulle vara intressant att läsa.

    Vänlig hälsning
    Miya

    SvaraRadera
  4. Ni skriver: "Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig. Det betyder att lunchen ska uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR)."

    Uttrycket "ska uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR)" är er egen tolkning och jag tycker det är oansvarigt av er att skriva på detta sätt då det kan tänkas att personal inom skolvärlden läser denna blogg.

    I Skolinspektionens promemoria "Kostnadsfria och näringsriktiga skolmåltider" kan man läsa:

    "Regeringen har ansett att det inte är möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla och har i stället framhållit att de svenska näringsrekommendationerna bör vara en
    utgångspunkt vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid (prop.2009/10:165, sid. 374)."

    Det är stor skillnad på att något "ska" följas och att något "bör vara en utgångspunkt". Med ert uttryck kan många få uppfattningen att det är lag på att SNR SKA följas - vilket det inte är.

    Hur kommenterar ni detta?

    SvaraRadera
  5. Varför ljuger ni så uppenbart i ert påstående om att begreppet "näringsriktig" i skollagen är synonymt med SNR.

    Livsmedelsverket kan knappast vara omedvetna om att regering och riksdag har tagit ställning till just den frågan i samband med lagrådsremissen om den nya skollagen. Livsmedelsverkets yttrande om en förtydligad skrivning om att näringsriktiga måltider "som överenstämmer med de svenska näringsrekommendationerna" avfärdades av regeringen.

    Läs mer här: http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/skollagen-regeringen-dissade-livsmedelsverkets-krav-paa-lagstiftning-om-laettmjoelk-och-laettmargarin-354644
    Varför påstår ni något annat på denna blogg?

    SvaraRadera
  6. Livsmedelsverkets stora ledstjärna är SNR. Tyvärr leder SNR till övervikt, diabetes, utbrändhet, ADHD, skoltrötta elever, allmän och total sjuklighet.

    Att detta ska vara lag är är så totalt vansinnigt att det liknar en totalitär diktatur. Det är kanske så det är.

    Vi lever i en diktatur där det är den multinationella industrin som dikterar villkoren och SLV med flera myndigheter som är lakejer!

    Industrin använder forskningen som täckmantel. Läs Forskningsfusket av Docent Ralf Sundberg. Det finns många ärliga forskare, men de har svårt att komma fram därför att industrin styr var som skrivs och debatteras i media. SNR är ett resultat av denna falska forskning finansierad av industrin!

    SvaraRadera
  7. Näringsriktig mat - ge då barnen naturlig mat också som vi ätit i urminnes tider! Kött, ägg, fet fisk, riktigt smör, fet mjölk, grönsaker, rotfrukter så barnen får bli mätta och hålla en jämn koncentrationsnivå i skolan! Det skulle underlätta för alla lärare som sliter dag in och dag ut med att hålla ordning i klassrummet, hur lätt är det när barnen blir hungriga efter en timme efter lunch på grund av den kolhydratrika och fettsnåla maten! Kolhydrater stimulerar hunger - fett stimulerar mättnad och jämt blodsocker! HUR SVÅRT SKA DET VARA??

    SvaraRadera
  8. Var säger lagen att skollunchen "ska uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR)."

    /Melker

    SvaraRadera
  9. Varför ljuger ni?
    se
    http://www.kostdoktorn.se/ljuger-livsmedelsverket-om-lattmjolkstvang-till-barn

    SvaraRadera
  10. Ni skriver.. "Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig. Det betyder att lunchen SKA uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR)."

    detta är vad regeringen skriver..
    "Regeringen föreslår också att det i lagen ska förtydligas att de skolmåltider som serveras ska vara näringsriktiga. I förarbetena till dagens bestämmelse (prop. 1997/98:6, s. 78) framhålls att det kan anses som en del av läroplanens intentioner att eleverna får tillgång till varierad och näringsriktig mat och äta lunch tillsammans med andra elever och vuxna. Regeringen anser det inte möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla. Vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid BÖR dock de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt."

    Det är en väldig skillnad på att använda ord som SKA och BÖR, uppenbart är det antingen lögn från er sida eller bara ren okunskap. Skolor tror att det MÅSTE följa lagen eftersom LV nu säger att lagen måste följas. Något som är en lögn och LV's lightpropaganda är endast något som leder till sämre hälsa hos dagens ungdomar då de inte blir mätta på lightmaten och väljer istället godis etc. vilket är det LV försöker motverka men istället motiverar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej det är kul att DU och många andra är på skolmaten. och skolinspektionen. Det är vi privatpersoner som betalar skatt och då ska vi få styra vad de folk som vi anlitar till att lära och utveckla våra barn dagligen proppar i dom. Dessutom KAN det vara ren okunskap från Lv men enligt välkänd lag så är vi skyldiga att känna till de lagar som rör oss och att följa dom. Och det gäller även Lv så lv begår många brott med sitt mattrams.
      / En som jobbar för bra och naturlig mat i skolan utan tillsatser och lögner som nu.

      Radera
  11. Vart i skollagen kan man läsa att skola måste följa svenska näringsrekommendationerna (SNR)vad det gäller näringsriktig mat?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  12. Jag blir nöjd om man tar bort de obehagliga lättmargarinerna från skolbarnens/dagisbarnens mellanmål och måltider. Ersätt dem med vanligt smör-oljeblandning av Bregott-typ. Låt också barnen ha möjlighet att välja standardmjölk. Man ska komma ihåg att fett är energi och barnen förbrukar massor av sådant :). Det är sockret som är den värsta boven. Mina barn är smala om midjan och de äter smör på smörgåsen och dricker standardmjölk 2 ggr per dag, men vi äter inte socker, annat än som lördagsgodis och bakverk till speciella högtider. För att våra barn inte ska äta för mycket av de obehagliga lättmargarinerna (med hemliga kockar i), så har jag bett dem att bara äta ost på brödet när det erbjuds eller bara brödet tills vidare. Annars äter de skolmaten till lunch och kan välja bort bröd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ett mycket klokt val. Av dig. Jag har inte tänkt på det alternativet tills nu. Jag ska nog försöka få mina ungar att göra likadant för människan har faktiskt levt i flera miljoner år utan margarin och kemikalier. Vi människor har bara börjat må sämre och få sämre hälsa på grund av detta.
      Hemma äter vi bara bregott och steker i vanligt smör eller bregott och vi har överlevt av det.

      Radera
  13. "Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig"

    Vilket ni anser är fabrikstillverkat margarin fullt med rester av nickel, bensin och andra kemikalier?
    Fettsnålt? Så barnen inte blir mätta och köper läsk o godis istället.. Ja tur är väl det, för socker är ju mycket nyttigare än det naturliga mättade fettet som människan ätit i årtusenden.

    SvaraRadera
  14. I den nya skollagen står endast att maten ska vara ”näringsriktig”. Inget annat. Inte ett enda ord om Livsmedelsverkets råd. Det ni skriver "Det betyder att lunchen ska uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR)." är ER TOLKNING av lagen. Inget annat. Hoppas på öppen debatt! Har tyvärr inget konto som tillåts kommentera här (hade varit fint med en fackebook-länk till kontot där!), så det får bli anonymt. Synd. Men jag heter Anders Göth, bor i Malmö. Allt gott!

    SvaraRadera
  15. Hej.
    Många anser att ni ljuger.
    Vad anser ni själva ?
    Läs:
    http://www.kostdoktorn.se/ljuger-livsmedelsverket-om-lattmjolkstvang-till-barn
    http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/skollagen-regeringen-dissade-livsmedelsverkets-krav-paa-lagstiftning-om-laettmjoelk-och-laettmargarin-354644
    / HA

    SvaraRadera
  16. Det står inte att de svenska näringsrekommendationerna ska uppfyllas. "Regeringen anser det inte möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla. Vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid bör dock de svenska näringsrekommendationerna vara en utgångspunkt.". Alltså, att vara utgångspunkt är inte detsamma som måste uppfyllas.

    SvaraRadera
  17. Står det verkligen så i lagen?

    SvaraRadera
  18. Vad är det som säger att skollagens krav på näringsriktig mat är detsamma som livsmedelverkets rekommendationer. Var står det skrivet ?

    SvaraRadera
  19. Det finns ett stort engagemang kring skolmåltiderna och det välkomnar vi på Livsmedelsverket. Några av kommentarerna som har kommit in visar att det kan vara svårt att skilja på näringsrekommendationer och Livsmedelsverkets kostråd. Här kommer en förklaring:

    SNR är en sammanfattning av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR). NNR innehåller information om vilka nivåer av olika näringsämnen som kroppen behöver för att man ska må bra. De tas fram av oberoende experter i näringslära från hela Norden och vilar på forskningsresultat från hela världen och uppdateras regelbundet. NNR är det mest omfattande och det starkaste vetenskapliga underlag som finns idag för att ta fram råd om vad en näringsriktig måltid bör innehålla. Livsmedelsverkets uppgift är bland annat att översätta SNR till råd om mat och livsmedel.

    SvaraRadera
  20. "...de svenska näringsrekommendationerna bör vara en utgångspunkt..."

    En utgångspunkt är just det, en punkt att utgå från. Även den som är helt vilse står på en utgångspunkt.

    Målet, att skolmåltiden skall vara näringsriktig, är sannolikt något helt annat. Så länge SNR accepterar "hitte-på-fetter", lätt- och annat vattenspätt samt produkter där tillsatslistan är längre än de riktiga råvarorna så är de hittillsvarande rekommendationerna väldigt tveksamma.

    Med vänliga hälsningar / Erik Edlund

    SvaraRadera
  21. Och så ett förtydligande om skollagen:

    I regeringens betänkande inför den nya skollagen (http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3322&dok_id=GX01UbU21) skriver de att SNR bör vara en utgångspunkt när man ska tolka lagens skrivning om att skolmaten ska vara näringsriktig. Det stämmer att det står ”bör” och inte ”ska”. Det är positivt eftersom det gör det lättare att tillämpa lagen i verkligheten.

    Det är en nästan omöjlig uppgift att se till att en enskild måltid innehåller rätt mängd av alla näringsämnen och det är inte heller nödvändigt. Man får i sig olika mycket av olika näringsämnen beroende på vilken maträtt man äter. Det är det genomsnittliga intaget över en längre tid som är intressant. Dessutom är det inte rimligt att skolorna ska kunna redovisa precis alla näringsämnen som måltiderna innehåller. Det tar vi fasta på i vårt arbete med att vägleda kommunerna.

    Livsmedelsverkets råd om Bra mat i skolan (http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf) är ett bra hjälpmedel för kommunerna att uppfylla kraven i lagen, men är inte bindande.

    SvaraRadera
  22. Om mättat fett:

    Det är sant att alla barn behöver fett för att växa och må bra. Därför tycker Livsmedelsverket inte att barnen ska få i sig mindre fett, utan att de ska få i sig en bra blandning av olika fetter. Det är också därför vi ger råd om att skolorna bör servera lättmjölk och margarin i Bra mat i skolan (http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf). Att använda margarin är ett bra sätt att få i sig de nyttiga fetterna från oljan. Här finns ett svar från Livsmedelsverket på den kritik som riktats mot myndighetens kostråd (http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Debattartiklar/). På Livsmedelsverkets webbplats finns också information om det vetenskapliga underlaget till våra råd om lättmjölk och margarin (http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Mat-i-forskola-och-skola/Lattmjolk-och-lattmargarin/#vetensk).

    SvaraRadera
  23. Tack för svar! Och eftersom ordet "bör" inte finns med i den slutliga lagtexten förväntar jag mig att ni ändrar i första stycket i inlägget ovan.

    SvaraRadera
  24. En fråga till Anna-Karin....hur kan en produkt som funnits i ett så begränsad tid (dagens margarin) vara bättre än smör? När margarinet uppfanns gjordes det av animaliska ingredienser, talg t.ex. Nu är det någonting helt annat som inte kan anses vara människoföda...eller föda för nåt levande överhuvudtaget.

    Sen är ju frågan hur det kommer sig att djur får sin naturliga föda och allt annat är djurplågeri, växtätare ska inte äta animalskt etc. Men människan måste lyda under ett verk som inte tar till sig av vetenskap...hur kan det komma sig att den mat vi ätit innan Livsmedelsverket kom till är lisvsfarlig idag?

    Och Anna-Karin, äter du själv margarin och dricker lättmjölk, använder lightprodukter och skyr mättat fett? Gräddsåser på fejkprodukter som måste innehålla en massa tillsatser för att ens hålla ihop?

    SvaraRadera
  25. Varför laga mat med margarin för att "få i sig de nyttiga fetterna från oljan" när man kan använda olja på en gång??

    Margarin innehåller dessutom sällan någon stor del av de nyttiga oljorna och är mest en sörja innehållande alldeles för stor del omega 6 i förhållande till omega 3

    SvaraRadera
  26. Ja, varför står det fortfarande ska och inte bör här ovan? Förstår ni själva inte skillnaden?

    SvaraRadera
  27. Tack Anna-Karin Quetel för alla välformulerade Goddag-Yxskaft-svar!

    Men själva huvudfrågan att regering och riksdag efter moget övervägande beslutat att INTE acceptera Livsmedelsverkets förslag till specificering av begreppet näringsriktigt som synonymt med SNR berör du inte.

    Så min fråga får bli:
    * Ljuger du/SLV eller ljuger ni inte ni överst på denna blogg påstår att skolagen innebär att citat "lunchen ska uppfylla...SNR"?

    Ett svar JA eller NEJ föredras framför ytterligare en luftpastej...även om den är kalorifattig ;-)

    SvaraRadera
  28. Det vore en självklarhet att Livsmedelsverket ska kunna skilja på äkta mat och syntetisk mat.

    Äkta mat är naturliga råvaror som kött, grönsaker, smör, röd mjölk osv.

    Syntetisk mat är margariner, lätt mjölk, fiberprodukter osv.

    Inga barn ska behöva äta margariner, lätt mjölk och andra industriförstörda matvaror.

    Barn och alla andra behöver äkta mat för att kunna leva bra.

    SvaraRadera
  29. Jag tycker verkligen synd om er som inte kan tänka själva utan bara lyder. En dag kanske ni vaknar upp från denna idioti och inser vad ni utsatt alla stackars elever för under så lång tid. Margarin borde inte ens vara lagligt att sälja som livsmedel!

    SvaraRadera
  30. Hej, jag tycker ni är jättemodiga som har en blogg där man kan kommentera - bravo! Särskilt som jag (och säker många andra) tycker att ni är fruktansvärt inkompetenta och leker med folkhälsan. Vakna upp! Ta ansvar!
    /Fredrik

    SvaraRadera
  31. Livsmedelsverkets Anna-Karin Quetel skriver ovan bl.a. "Det är sant att alla barn behöver fett för att växa och må bra. Därför tycker Livsmedelsverket inte att barnen ska få i sig mindre fett, utan att de ska få i sig en bra blandning av olika fetter. Det är också därför vi ger råd om att skolorna bör servera lättmjölk och margarin i Bra mat i skolan "

    En följdfråga på detta som jag vill ha ditt svar på:
    På vilket sätt har ni i era rekommendationer säkerställt att man får en bra balans mellan Omega-6 och Omega 3, och vad anser du är en bra balans, kan det vara O6/O3 i förhållandet 1:1 eller något annat?

    SvaraRadera
  32. Om det nu i förarbetena står ”bör” och inte ”ska” och livsmedelsverket tycker denna formulering är positivt så undrar jag varför de väljer att skriva ska? Detta är ju en direkt felaktighet som förmedlats trotts att livsmedelsverket är fullt medvetna om den korrekta formuleringen. Formuleringen ”bör vara en utgångspunkt” är väldigt långt från ”skall följa”. Många har reagerat på ordvalet ”ska” istället för ”bör” men SNR ska ju även endast vara en ”utgångspunkt” för bedömningen av näringsriktigheten. Således måste det finnas ett stort utrymme för egna bedömningar i skolorna. Kan skolorna stödja sig på tillförlitliga studier som motsäger SNR så måste det vara möjligt för skolorna att göra en annan bedömning av ordet ”näringsriktig” i lagen. Lagstiftaren brukar vara en klok och vis person som väljer sin formulering efter noggranna överväganden och det är beklagligt när han illvilligt misstolkas av rättsperverterade myndigheter.
    Livsmedelsverkets "misstag" är knappast särskilt förtroendeingivande i debatten kring kosthållning.

    SvaraRadera
  33. När jag gick i skolan för länge sedan var skolmaten nästan alltid oaptitlig.

    Idag är den livsfarlig

    Hur kan det gå så otroligt snett?

    Vilka stollar, och vilka ekonomiska intressen ligger bakom?


    Tack och lov kan jag tänka fritt och även göra egna val utan att några Myndigheter kan påverka mig.

    Tack vare detta så har jan med LCHF ätit mig fullt frisk, snarare friskare än frisk. Och detta trots att jag för cirka ett år sedan hade alldeles för högt blodsocker och blodtryck ring 200/120

    SvaraRadera
  34. 'Att använda margarin är ett bra sätt att få i sig de nyttiga fetterna från oljan.'

    Ovanstående citat ger motsatt effekt. Vegetabiliska oljor består till största delen av omega-6-fettsyror, som ombildas till arakidonsyra, en starkt inflammationsframkallande komponent och en av huvudaktörerna i det metabola syndromet. Ska detta ges till barn?

    SvaraRadera
  35. Det finns ju mängder med studier som visar att man inte blir sjukare eller fetare av att äta mättat fett. Tvärtom!

    Jag och många andra vill gärna se de studier som ni hävdar visar på motsatsen. För visst är väl era kostråd baserade på vetenskap?

    SvaraRadera
  36. Anna-Karin Quetel.
    Tack för ditt raka och korrekta svar. "Det är sant att alla barn behöver fett för att växa och må bra."
    Då blir nästa fråga:
    Vilka fetter består människans fett av?
    Nästan hälften är mättat fett, nästan hälften är enkelomättat fett och resten, omkring 5 %, är fleromättat fett. Det är med andra ord ett klassiskt animaliskt fett, samma fettblandning som alla andra varmblodiga djur har, beroende på att fettets smälttemperatur är densamma, omkring 37ºC. Vid fel smälttemperatur fungerar inte cellmembranen så då dör vi.
    Äter vi mindre mättat fett sänker vi smälttemperaturen, äter vi cancerframkallande omega-6 (Malmöstudien 2002 med SLVs tjänsteman IM som andreförfattare) så sänker man smälttemperaturen ännu mer.
    Slutsats: Vi bör äta fett med liknande sammansättning som vi har själva för att med minsta energiförluster omsätta våra fettreserver om minst 10 % av kroppsvikten.
    Nästa fråga 2:
    Varför ska vi begränsa fettintaget som är livsnödvändigt ur energisynpunkt och för att hjärnan ska utvecklar och underhållas normalt?
    Nästa fråga 3:
    Varför ska vi äta kolhydrater som Livsmedelsverket själva på minst 10 olika sidor kallar ”Tomma kalorier”?
    Nästa fråga 4:
    Varför ska vi äta kolhydrater när kroppen, om den får protein och framför allt fett, kan tillverka varenda sockermolekyl vi någonsin kan behöva?
    Nästa fråga 5:
    Varför ska vi äta kolhydrater när kroppen hamnar i kaos när blodglukosnivån stiger över 7 mmol/L (= 7 gram glukos hos en 70 kg människa)?
    Slutsats:
    Vi måste äta protein och fett som är livsnödvändiga och innehåller alla de livsnödvändiga vitaminerna och mineralerna.
    Vi får gärna äta grönsaker i fri mängd men vi behöver inte.
    Vi får gärna äta rotfrukter i nästan fri mängd men vi behöver inte.
    Vi får gärna äta frukt i mindre mängder eftersom de innehåller fruktsocker som är mer skadligt än glukos.
    Vi får gärna äta spannmål om vi tål det men bara i små mängder.
    Vi får gärna äta raffinerat socker i mat men bara i små mängder.
    Vi bör äta tillräckligt med salt för att undvika sjukdom och skada. Tillräckligt med salt är minst 9 g per dag. Men än 100 g per dag kan skada oss.

    SvaraRadera
  37. Jag tycker att ni på livsmedelsverket ska basera era rekar på aktuell forskning och inte sprida massa osanningar.

    SvaraRadera
  38. Anna-Karin Quetel,, kan du svara mig varför det skall serveras lättmjölk och margarin. varför inte Fullfet mjölk och bregott? Ge mig ett vetenskapligt bevis för att detta skulle vara bättre.
    Mvh
    Mats

    SvaraRadera
  39. "kompetenscentrum för måltider i den offentliga sektorn."

    Det finns inget lagkrav på att skollunchen skall uppfylla SNR. Uppenbarligen behärskar ni inte ens det mest grundläggande i er verksamhet.

    Kompetens var ordet...

    SvaraRadera
  40. I "Bra mat för skolan" läste jag att man skall anmvänds "nyckelhålsmärkt" mat för att det inte skall bli "för mycket mättat fett".

    Hur mycket är lagom, och varför finns det en gräns?

    Jag använder ca. 200 gram smör till stekning varje vecka, äter ca. 150 gram ost (45-50% fett) varje dag och spetsar frukosten med en deciliter kallpressat kokosfett (90% mättat) varje morgon. Det har jag gjort i sju år och mår bra. Använder inga andra fetter och dricker aldrig mjölk.

    Är det "för mycket". Varför isåfall?

    SvaraRadera
  41. Anna-Karin, om Livsmedelsverket tycker att barnen ska få i sig en bra blandning av olika fetter så som du skriver, då ska man inte ge barnen lättmjölk och margarin. Jag tror inte att i dagens läge finns någon kostkunnig människa som kan påstå att margarin är bra för att det innehåller några nyttiga fetter från oljan.

    Nu vet de flesta vad obalans mellan omega 3 och omega 6 fettsyror skapar i kroppen. Överskott av omega 6 som vi får från margarin och alla vegetabiliska oljor är inflammationsframkallande och orsak till många kroniska sjukdomar.

    Dessutom innehåller margarin rester av farliga kemikalier som används i margarintillverkning som orsakar allergier, astma, eksem, allergisk nästäppa och ulcerös kolit. Det är ingen tvekan om det, det finns mycket modern forskning som visar koppling mellan margarin och sjukdomarna!

    Å andra sidan finns modern forskning som visar att mättade animaliska fetter inte alls är farliga, utan tvärtom, vi behöver mättade animaliska fetter för en god hälsa. Särskilt små barn behöver mycket mättade fetter för att växa och utvecklas rätt och för att orka i skolan.

    Hur länge tänker ni på Livsmedelsverket fortsätta med att påstå att ni inte är medvetna om det? Hur kan ni inte vara medvetna om ny forskning? Det är klart att era kostråd inte grundar sig på vare sig sunt förnuft, vetenskap eller beprövad erfarenhet. Det är klart att era kostråd grundar sig huvudsakligen på kommersiella intressen. Det är tragiskt, och det är skandalöst!

    SvaraRadera
  42. I vårt inlägg på bloggen skrev vi ”…lunchen ska uppfylla de svenska näringsrekommendationerna”. Många av våra läsare har varit kritiska till att vi uttryckte oss så och det stämmer att regeringen i sitt betänkande använder ordet ”bör” istället för ”ska”. Vi har därför valt att ändra i vårt inlägg. Det är roligt att så många har hittat till vår blogg och engagerar sig i skolluncherna för landets alla elever.

    SvaraRadera
  43. Förlåt, men vad vi inhämtat om mättat fett stämmer illa med vad SLV predikar. Vi har letts till misstanken att många "degenerativa" sjukdomar som blivit allt vanligare det senaste halvseklet kan bottna in en BRIST på mättat fett.

    När kroppen erbjuds ett val mellan mättat och flero­mättat fett för viktiga livsfunktioner, så väljer den gärna den mättade varianten, skrev Mary Enig. Det gäller t.ex. fettet i vävnaderna kring hjärtat. Om det inte är mättat fungerar hjärtat dåligt.

    Hon menar att minst tjugofem energiprocent bör vara mättat fett. Hon baserar beräkningen på alla de uppgifter som det mättade fettet har att uträtta i människokroppen:

    - I hjärnan: Det mesta av hjärnan är fett, och hälften av fettet i cellmembranen är mättat. Om hjärnan inte kan bibehålla denna fördelning så fungerar den dåligt. Samma sak gäller resten av kroppen. I varje cell skall hälften av membranfettet vara mättat, annars blir cellerna sladdriga.

    - I levern: Mättat fett skyddar levern mot giftverkan, till exempel från alkohol. Det vet de som gärna dricker whisky: om man slukar smör eller tjock grädde i förväg, så mår man bättre efteråt.

    - I benstommen: Skelettet kan inte lagra in kalk utan tillförsel av fett, varav hälften måste vara mättat. I annat fall: benskörhet.

    - I hjärtat: Det mättade fettet kring hjärtat anses skydda hjärtat mot påfrestningar och inflammation i stressiga lägen.

    - I lungorna: Lungblåsorna omges av surfaktant, ett tvålaktigt material som hindrar blåsorna från att falla ihop. Normalt är alla fettsyror i detta material den mättade typen. Utnyttjas istället fleromättat fett kan det utlösa astma.

    - I njurarna: Mättat fett spelar en avgörande roll för njurarnas utslaggning av skadliga äm­nen. Djurförsök har visat att fleromättat fett kan bidra till njursvikt och kanske ge bestående skador.

    - I magen: Vissa mättade fettsyror fungerar som bakteriedödare och bekämpar infektioner i matsmältningssystemet.

    - I immunförsvaret: Rent allmänt bidrar mättat fett till att stärka immunförsvaret och hålla undan infektioner.

    Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör högst tio procent av energiintaget bestå av mättat fett.

    Kan det räcka till allt detta? Och varför skall man ha denna begränsning?

    SvaraRadera
  44. Jag tycker allvarligt synd om en hel bunt med människor som kan ha en så stark övertygelse om än det ena och än det andra. Det som har verklig kunskap i området nutrition förhåller sig ofta mycket reserverad till många resultat som framkommer i studier för att vi vet att det är väldigt svårt att forska i ett så komplext ämne som vår mat ändå är.
    Att vi består till 50 % av mättat fett i vår fettmassa är väl ett väldigt udda uttalande. Det är som att säga att äter du komage så får du en komage!
    Den som tror att vi har en grupp människor som vill plåga och ge barn farlig mat får väl ändå ta och ge sig! Det finns ingen sådan person på Livsmedelsverket. Kom igen, konspirationsteorier kan väl få hålla sig till Arkiv X!
    Om den samlade forskningen säger en sak måste vi lita på att den är rätt. Kommer det däremot mer forskning som pekar åt annat håll och det blir fler än en studie, den är randomiserad och kontrollerad, och den har en trovärdig design och en bra metod, då kan man ta till sig den. Vi måste våga ställa krav även på forskningen. Det finns många studier som visar, enligt de själva, en sak men när man skärskådar den kanske den inte säger något alls för upplägget är sådant att endast ett resultat egentligen går att få.
    Jag hoppas att alla tar sig en titt i SNR och NNR och verkligen läser källorna som finns. Det är även intressant att söka på artiklar i bland annat PubMed och läsa, utvärdera. Detta kräver dock goda kunskaper i statistik då detta kan vara avgörande för att förstå vad som egentligen resultaten pekar på.

    SvaraRadera
  45. Det är bara i betänkandet det står "bör". I den slutliga lagtexten står det bara att skolmaten ska vara näringsriktig. Så även "bör" ska bort ;-)

    SvaraRadera
  46. 1) "Fetmaparadoxen."

    Vi äter mindre och mindre fett, men ökar mer och mer i vikt.
    Hur kan det bli så, när fett innehåller mer energi per gram än kolhydrat?


    2) "Kunskapsparadoxen."

    De grupper som har mest kunskap om Nyckelhålssymbolen, som oftast väljer Nyckelhålsmärkt kost, och som i störst utsträckning äter fettsnål kost är de grupper som haft den största ökningen av övervikten.
    Varför leder "Nyckelhålsriktig" kunskap och handling till snabbare ökning av ohälsan?


    3) "Aktivitetsparadoxen".

    Moderna kostråd påbjuder en ökning av den fysiska aktiviteten. Men historiskt har arbetare alltid haft större övervikt än tjänstemän.
    Varför är det så, om fysisk aktivitet är ett viktigt inslag för att undvika övervikt?


    4) "Diabetesparadoxen."

    Kostråden vid diabetes rekommenderar patienten att äta större andel kolhydrat.
    Varför är kostråden utformade så att diabetiker rekommenderas mer av det ämnen kroppen inte tål?

    SvaraRadera
  47. Om jag har förstått saken rätt har Livsmedelsverket och Skolinspektionen tagit på sig uppdraget att befästa två myter samt kontrollera att ”lagen som inte finns” åtlyds?

    Myt 1) Mättat fett är hälsovådligt för hjärta och kärl
    Myt 2) Det är lag på att lightprodukter skall serveras i svenska skolmatsalar.

    SvaraRadera
  48. Sabina, tvåbarnsmamma25 november 2011 11:35:00 CET

    Fast har ni ändrat? Nu skriver ni: "Den nya skollagen från 1 juli i år ställer ett nytt, men för många helt självklart, krav på skollunchen: den ska vara näringsriktig. Det betyder att lunchen bör uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR)."

    "Regeringen har ansett att det inte är möjligt att i lagen närmare föreskriva vad skolmåltiderna ska innehålla och har i stället framhållit att de svenska näringsrekommendationerna bör vara en
    utgångspunkt vid bedömningen av vad som är en näringsriktig måltid (prop.2009/10:165, sid. 374)."

    "SNR bör vara en utgångspunkt." (Regeringen)
    "Bör följa SNR." (Livsmedelsverket)
    Någon som ser skillnaden?

    Sen vill jag fortfarande ha svar på dessa frågor (glömde skriva signatur):
    "En fråga till Anna-Karin....hur kan en produkt som funnits i ett så begränsad tid (dagens margarin) vara bättre än smör? När margarinet uppfanns gjordes det av animaliska ingredienser, talg t.ex. Nu är det någonting helt annat som inte kan anses vara människoföda...eller föda för nåt levande överhuvudtaget.

    Sen är ju frågan hur det kommer sig att djur får sin naturliga föda och allt annat är djurplågeri, växtätare ska inte äta animalskt etc. Men människan måste lyda under ett verk som inte tar till sig av vetenskap...hur kan det komma sig att den mat vi ätit innan Livsmedelsverket kom till är lisvsfarlig idag?

    Och Anna-Karin, äter du själv margarin och dricker lättmjölk, använder lightprodukter och skyr mättat fett? Gräddsåser på fejkprodukter som måste innehålla en massa tillsatser för att ens hålla ihop?"

    SvaraRadera
  49. Ok nu har ni ändrat från "ska" till "bör" och det är ju ett steg i rätt riktning dock utelämnar ni det faktum att SNR endast bör tjäna som en utgångspunk. Den korrekta formuleringen på er sida borde istället vara

    Det betyder att lunchen som utgångspunkt bör uppfylla de svenska näringsrekommendationerna (SNR).

    SvaraRadera
  50. Mycket lovvärt och hoppingivande att ni öppnat en blogg, att ni lyssnar till kritik och att ni rättat från "ska" till "bör"! Jag gillar er vision om "att alla matgäster i vård, skola och omsorg ska känna matglädje och må bra av maten".

    Två frågor:
    1. Stämmer det att andelen vuxna med fetma (BMI över 30) i vårt land har tredubblats under de senaste 30 åren?
    2. Finns det bra studier, nationellt och/eller internationellt, som talar om vad som är hälsosamt/ohälsosamt att äta?

    Tallriksmodell, socker och lightprodukter - nej tack

    SvaraRadera
  51. Enligt lunchnyheterna just nu, Skolor i Göteborgsområdet väljer att servera både lättmjölk, lättmargarin eller som alternativ typ Bregott och rödmjölk. Hurra för valfriheten!!

    SvaraRadera
  52. Visst är det roligt Anna-Karin, att vi är så många som engagerar oss och kan en hel del om kost och hälsa. Vi är faktiskt ännu fler än vad ni på Livsmedelsverket tror.

    Föräldrar, mor- och farföräldrar och konsumenter runt om i Sverige protesterar mot era felaktiga kostråd och light-tvång. I hela Sverige pågår uppror mot light-produkter och margarin i skolor och förskolor. Många skolor har infört smör/Bregott och helmjölk (standardmjölk eller ”röd” mjölk) tack vare föräldrarnas krav.

    Hur länge kan ni fortsätta blunda för verkligheten???

    SvaraRadera
  53. Tack kära Livsmedelsverket!

    Då är det klart.

    Jag kommer med största glädje att följa er rekommendation i "Mat för spädbarn och småbarn"
    Personalhandbok. Utgiven av Livsmedelsverket 2011. Sidan 19

    "Livsmedelsval för barn sex månader till fem år"

    "Föräldrarna bestämmer vad som ska serveras och barnet om, och hur mycket, det vill äta av den mat som serveras."

    Då är det klart.

    Varken skola, politiker eller Livsmedelsverket vare sig ska, får eller kan bestämma över vad mitt barn ska äta i skolan. Det gäller vegetarianer och vissa religiösa sekter samt alla andra!

    Göteborg verkar ha gått före alla andra kommuner i sin strävan att verkligen följa Livsmedelsverkets rekommendationer om att "Föräldrarna bestämmer vad som ska serveras och barnet om, och hur mycket, det vill äta av den mat som serveras."

    Yippeee!

    SvaraRadera
  54. Anna-Karin Quetel..du ska ha en eloge för att du åtminstone börjat rätta till ett helt felaktigt påstående. Men som sagt så står det i lagen bara att maten ska vara näringsriktig.

    Av lagrådsremissen framgår att regeringen aktivt motsatt sig Livsmedlsverkets förslag att likställa SNR som definition av vad begreppet näringsriktig innebär. Detta blev också riksdagens beslut.

    Det som står i lagrådsremissen är att SNR "bör vara en utgångspunkt"...så trots korrigeringen ni gjort är det fortfarande missvisande när ni nu skiver att SNR bör följas. SNR bör vara en utgångspunkt för diskussionen om näringsriktighet, inget annat. (Vilket för övrigt även jag håller med om...det står faktiskt en och annan klokskap om vitaminer och mineraler i SNR...men vad gäller mättat fett och makronutrientsammansättningen har SNR tvärfel).

    SvaraRadera
  55. Anonym, var och en av dína "paradoxer" kl 11.25 är värd en betraktelse.

    Om de inte tas upp av SLV före t.ex. måndag kväll, så skall vi åta oss att ta här upp frågorna på samma sätt som vi gjorde på Rössners blogg.

    Det blir "SLV:s frågelåda - Piltsons bidrag I" etc. Men helst ser vi förstås att bloggvärden själv tar fatt på det här.

    SvaraRadera
  56. Hej!
    Jag föreslår att SLV snarast informerar kostcheferna/skolcheferna i samtliga Sveriges kommuner samt Riksförbundet "Hem och Skola" om att det INTE finns någon lag på att endast lightprodukter får serveras i våra skolmatsalar. Var tydlig med att det får finnas möjlighet att välja helfeta mejeriprodukter.

    Som det nu är har många kostchefer/skolchefer och föräldrar via kostcheferna uppfattningen att det är lag på att endast lightprodukter får serveras i svenska skolmatsalar. Man hänvisar till SLV! Dessutom skriver SLV att "Skolinspektionen ska kontrollera att lagen följs".

    I detta fall blir det ju att Skolinspektionen skall kontrollera att "lagen som inte finns följs". Denna missuppfattning måste snarast rättas till.

    SvaraRadera
  57. Piltson, jag hjälper gärna till med betraktelserna!
    Vill du så kan vi ta varannan?

    Det ska bli spännande att se Livsmedelsverkets kunskaper inom denna del av nutritionen.

    SvaraRadera
  58. Björn Hammarskjöld, tack det går jag på. Jag tänker förbereda med en allmän text som skall visa att detta knappast kan vara paradoxer för den som har korrekt förinformation. Så vill jag ta "Aktivitetsparadoxen", som jag känner mig väl förberedd för och har mycket material.

    Välj två av de övriga. Sedan tar jag den som blir kvar.

    Jag ser att Mary Enig kom med två gånger på olika håll. Förlåt, det var inte meningen, såg ej första inläggningen och trodde den hade blivit utspärrad.

    Kompetenscentret förtjänar en eloge för att de även tar in kommentarer som ser ut att kunna vara förödande för Livsmedelsverket.

    SvaraRadera
  59. Vi kloka välinformerade gräsrötter tycks ha mera fakta att komma med än Livsmedelsverket. Det kan vi tacka vårt "universitet" webben för som ger oss kunskap om ny forskning inom nutrition, detta är fantastiskt. Trots brist på högre utbildning har många av oss insett att Livsmedelsverket inte är uppdaterat, vad det beror på är mycket svårt att förstå!!

    SvaraRadera
  60. Piltson, tack själv! Jag tar gärna "Fetmaparadoxen" och "Diabetesparadoxen". De hänger ihop så fint.

    Kompetenscentrum, jag beundrar er för att ni vågar ta in kommentarer som verkar visa på att Livsmedelsverket har missat litet detaljer här och var. Som exempel kan tas att man rekommenderas äta kolhydrater trots att kolhydraterna är toxiska, fetma- och diabetesgenererande, att man ska äta mer omega-6 trots att Livsmedelsverket har personal som 2002 visat att specifikt omega-6 som enda fett ger en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor.

    Tack, Kompetenscentrum! Tack för att ni modererar bloggen även under helger, fantastiskt.

    SvaraRadera
  61. Ni kan ju inte kräva att skolorna ska servera exakt den maten ni rekommenderar, för det är precis det ni gör - ni rekommenderar. Överallt kan man läsa 'Livsmedelsverkets rekommendationer', inte lagar. Och alla i landet har rätt att välja själv, så då borde skolorna få servera både fettsnål och fettrik mat så att eleverna kan välja.

    SvaraRadera
  62. Margareta Lundström28 november 2011 09:19:00 CET

    Modigt att öppna en blogg. Jag har en fråga som jag så gärna skulle vilja ha svar på. Jag är övertygad om att ni som ansvarar för kostråd till allmänheten är kloka och välutbildade människor som har egna barn och anhöriga. Kanske har ni t.o.m diabetessjuka i sin närhet?
    Vad ger Ni era egna barn för matfett på brödet?
    För en tid sedan lyssnade jag på två professorer som talde om hjärtat och mat. Bådas helt klara budskap var att minska på det animaliska fettet och öka på växtfetter och ta statiner. Det mättade fettet ökade kolesterolhalten och detta ledde till att igensättning av kärlen osv . Budskapet stöddes av argument som jag i ett brev till föreläsarna ifrågasatte. Blev kontaktad av föreläsarnas överordnade, en annan professor. Vi hade ett trevligt samtal över en räksmörgås. Han medgav utan tvekan att hans gav sina barn smör på brödet!
    Det finns således två agendor? Jag upprepar frågan. Vad ger ni era egna barn?

    SvaraRadera
  63. SLV:s frågelåda – Piltsons bidrag I: Om Anonyms paradoxer, Del 1

    En paradox är en utsaga som motsäger sig själv. Om jag skriver ”denna mening är en lögn”, så kan den ju inte vara sann. Men om det inte är det, så är den kanske inte en lögn, i vilket fall den ju är sann, alltså lögnaktig. Där kan man traska runt utan att komma från fläcken.

    Så fungerar logik. De paradoxer som Anonym anmälde härovan handlar dessutom om iakttagelser, men motsägelserna är lika tydliga. De handlar om iakttagelser som äger rum fastän de inte kan äga rum.

    Med ledning av sina kunskaper och sitt goda förstånd kan man inse att en iakttagelse som man just har gjort faktiskt inte är möjlig. Ett besvärligt läge, hur tar man sig ur det?

    Oftast kan man ta sig ur det genom att ifrågasätta själva iakttagelsen – man har väl sett fel. Men om iakttagelsen upprepas om och om igen – ja, då är det ju kunskaperna man måste fundera på och kanske rätta till så att iakttagelsen blir begriplig.

    Så går det till i vardagslivet. Men inte i den konventionella näringsläran. Där anses det ofta lämpligare att inte låtsas om iakttagelsen och bara fortsätta som förut.

    Det är ingen nyhet i historien. Personer som kungjort obekväma iakttagelser har förföljts och avhånats i alla tider. En blev levande bränd.

    Man talar om ”anomalier”, iakttagelser som inte kan förklaras under gällande teori. När många ansamlats kan det bli dags att revidera teorin så att de kan passas in och förklaras – en mödosam sak eftersom skepticism är en nödvändig inställning för forskare. I vår tid är parapsykologi och reinkarnation exempel på denna konflikt mellan erfarenhet och förstånd.

    Omöjliga iakttagelser inom näringsläran har Anonym sorterat upp i fyra paradoxer, ett värdefullt initiativ eftersom det ger möjlighet att greppa hela saken under fyra enkla rubriker. Och nu kommer det verkligt värdefulla kruxet:

    Dessa fyra paradoxer är inte anomalier enligt ovan. Situationen är mera lätthanterlig, eftersom det INTE FINNS någon grundläggande teori som de måste gå ihop med. Vad som finns är ett ovetenskapligt påbud från Världshälsoorganisationen, som dess nickedockor i olika länder förväntas åtlyda. Nämligen begreppet ”energibalans” och dess praktiska tillämpning, kaloriräkning.

    (Vi stötte på en formatgräns, Del 2 följer separat)

    SvaraRadera
  64. Om Anonyms Paradoxer, Del 2

    De som rättar sig efter påbudet hamnar i det obekväma läge som nämndes i början. De gör iakttagelser som inte kan förekomma – eller i varje fall inte tillåtas. Vi andra klarar oss.

    När de fyra paradoxerna redovisas här de närmaste dagarna, så kommer det att visa sig vilka avvägar, vanföreställningar och praktiska missgrepp som påbudet har lett till. Här behöver vi inte sträva efter något nytt och omvälvande.

    Tanken att lägga energiintag och –förbrukning till grund för planering av kroppsvikt lanserades först i Tyskland kring sekelskiftet 1900, men som riktmärke blev den inte aktuell förrän ett halvsekel senare. Det är alltså ingen märkvärdig ny kunskap som krävs, bara en återgång till vad människor länge vetat – nämligen att det inte är mängden mat utan i första hand näringsämnenas fördelning som avgör vad som händer med kroppsvikten.

    Då blir den första uppgiften att röja undan Världshälsoorganisationens påbud. Det borde inte vara så svårt. Eftersom det inte bygger på iakttagelser har det ingen vetenskaplig legitimitet. Denna brist har man försökt dölja genom att felaktigt åberopa en fysikalisk grundprincip. Mer om detta i Piltsons kommentar 20111023 på Stephan Rössners blogg, http://www.seniorbloggen.se/skribenter/kost-och-overvikt/.

    Verklighetsbaserad kunskap byggs upp underifrån, med iakttagelser och sammanfattning av iakttagelser till teorier. Kunskapsspridning genom dekret uppifrån är ett grepp som främst kännetecknar religiösa kampanjer. Kompetenscentrets verksamhet hittills tyder på att det kommer att fungera som en teologisk institution.

    Även i veckopressens bantningsråd framstår kaloriräkning som en självklarhet för de troende, en ritual vars ändamål och verkan inte behöver förklaras eller försvaras. Vad det har medfört kanske blir tydligt när Piltsons bundsförvant inom kort ger sig på ”fetmaparadoxen”.

    SvaraRadera
  65. Fetmaparadoxen (Hammarskjölds brev nr 1)

    Det står mycket på Livsmedelsverkets hemsidor. Det finns alltid en stor mängd korrekt information men ibland slirar informationen bort från sanningens smala väg. Det är svårt att styra rätt eftersom det behövs kunskaper om vägen, en bra karta med andra ord.
    Låt oss nu se på vad Livsmedelsverket säger om fett:
    ”Startsida > Mat och näring > Vad innehåller maten? > Fett
    Fett
    Fett är en viktig energikälla för våra kroppar och rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att vi ska må bra.”

    Detta är helt korrekt. Men sedan kommer den första avkörningen från den smala vägen men ett par meningar längre bort har man kommit upp på vägen igen

    ”I allmänhet kan man säga att ju hårdare ett fett är i rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller det.”

    Oops! Ut i terränglådan igen i nästa mening.

    Så det är lika bra att börja från början med korrekt information

    Anonyms
    ”1) "Fetmaparadoxen."

    Vi äter mindre och mindre fett, men ökar mer och mer i vikt.
    Hur kan det bli så, när fett innehåller mer energi per gram än kolhydrat?”

    Det här är en bra fråga. Och jag tänker besvara den och inte utbrista ”Nästa fråga tack?”

    Vi kan se det ur fysiologisk synpunkt. När vi äter fett så blir vi mätta både fort och länge eftersom nedbrutet fett är vår främsta energikälla och fettet innehåller upp till 9 kcal/g.

    När vi äter kolhydrater så ställer kolhydraterna till kaos i kroppen, vi tål inte högre koncentration än 7 mmol/L glukos. Det är 7 g glukos i blodet hos en 70 kg tung människa.

    Om man nu ska äta 400 kcal i form av kolhydrater för att det ska räcka för fyra h energiförsörjning så måste man äta 400 kcal/4 kcal/g = 100 g kolhydrater.

    Men då stiger blodglukosvärdet och för att minska skadeverkningarna av glukos i kroppen så kommer insulinet och börjar dirigera kroppen på många sätt för att snarast möjligt normalisera blodglukosvärdet till mellan 3 och 6 mmol/L.

    Insulin vill nu förbränna bara socker genom att bryta ned socker till ättiksyra som sedan ska in i mitokondrierna. Men då kan insulin inte tillåta att det kommer ättiksyra från fett samtidigt konkurrerar med sockrets ättiksyra så insulin stänger av all fettnedbrytning. Men förbränningen går inte tillräckligt fort så då ser insulinet till att socker byggs om till fett. Så 50 g socker försvinner, omvandlat till 10 g fett som måste lagras.

    Då blir man hungrig efter 2 h när 50 g socker blivit 10 g lagrat och oåtkomligt fett och 50 g socker förbränts. Eftersom fettet fortfarande är inlåst av insulinet så tvingar kroppen en äta 100 g socker till för att det på samma sätt ska räcka i 2 h till.

    Så då har man överätit 100 g (=400 kcal) som har omvandlats till 20 g fett och viktuppgången är ett faktum.

    Den normala förbränningen hos en normalaktiv kvinna på 63 kg (Livsmedelsverkets ”normalkvinna” gör av med bränsle motsvarande 2 400 kcal/dygn eller 100 kcal/timme (h).

    Då räcker 44 g fett i fyra h utan att man behöver vara hungrig under tiden.

    Så där är förklaringen att fett gör en mager medan kolhydrater gör en fet.

    Det är alltså ingen ”paradox” att fett gör en mager medan kolhydrater gör en fet. Däremot är det en logikvurpa att säga ”Man blir fet av att äta fett” på samma sätt som ”Man blir grön av att äta grönsaker”. Båda dessa falska påståenden emotsägs av observationer och kunskaper inom fysiologi, biokemi och hormonlära.

    Och kunskapen om termodynamikens första lag (energin är oförstörbar eller Energi in = Energi ut) förringar inte termodynamikens andra lag (Verkningsgraden är aldrig 100 %, Energi in = Energi ut +värme) som våra professorer alltid synes bortse ifrån.

    Käka mindre (=svält) och kuta mera (=mera energiförluster) har aldrig visats ge annat än ökad hunger och därmed ökad vikt när man avbryter för att inte dö av svält.

    SvaraRadera
  66. Björn Hammarskjöld:
    "...termodynamikens andra lag (Verkningsgraden är aldrig 100 %, Energi in = Energi ut +värme) som våra professorer alltid synes bortse ifrån."

    Ja, och det tycks mig en skandal att en docent vid dietistutbildningen skall kunna, och tillåtas, inleda sin framställning rörande "energibalans" så här:

    "Enligt termodynamikens första lag kan man förstå att energi varken kan bildas eller förstöras..." (red. S. Rössner/A.K. Lindroos: "Fetma", Studentlitteratur 2007, s. 75)

    Det illustrerar kommentaren mot slutet av "Bidrag I": Man bygger upp en hel lära utan att utnyttja fakta/data utan utgår från breda utsagor utan redovisad förankring i verkligheten - alltså ett slags religion.

    Den första huvudsatsen gäller universum som helhet och har lett till idéerna om dess slutliga "värmedöd". Den kan inte tillämpas på enskilda system som tar emot bränsle, utför arbete och förlorar energi i varje omvandling.

    Denna förlustenergi avgår som värme, vilket kan vara förklaringen till att lågfettbantare lätt känner sig frusna.

    "Käka mindre och kuta mera" leder till "aktivitetsparadoxen". Kommer på torsdag.

    SvaraRadera
  67. Jag undrar också om ni ger era egna barn och barnbarn margariner och lättmjölk eller smör och helmjölk/gammaldags mjölk.
    /randi

    SvaraRadera
  68. SLV:s frågelåda – Piltsons bidrag IIa: Anonyms aktivitetsparadox.

    Denna paradox var så här:

    ”Moderna kostråd påbjuder en ökning av den fysiska aktiviteten. Men historiskt har arbetare alltid haft större övervikt än tjänstemän. Varför är det så, om fysisk aktivitet är ett viktigt inslag för att undvika övervikt?”

    Kring detta tema gjordes en lustig undersökning för ett halvsekel sedan. Vid ett stålverk i Indien fanns en gatumarknad. En amerikansk forskare gick runt och registrerade människors vikt och magomfång på båda ställena.

    Det visade sig att de som skyfflade kol på stålverket dagen lång var både bredare och tyngre än dem som satt vid sina marknadsstånd hela tiden. De åt också mer än dem. Men bland dem som satt stilla fann han att ju stillsammare de var, desto mer åt dom och dess mindre vägde dom. Cheferna var klart fetare än sina kontorister.

    Så det var lite motsägelsefullt. Vad visade nu detta?

    Egentligen ingenting, annat än att de på stålverket blev hungrigare än dem på marknaden. Men blir hungrig av att anstränga sig. Och så äter man mer.

    Men det var inte den slutsats som den här forskaren drog. På grundval av sina rön skrev han en artikel med rubriken ”Motion är den bästa dieten”. Sedan blev han den mest respekterade fetmaforskaren i USA på 1960-talet. Jean Mayer hette han.

    Hans största miss var nog att han inte uppmärksammade VAD som åts i de olika grupperna. Det är nämligen det som i första hand avgör om man får övervikt eller ej. Det har vi dock inte fått tro i ett halvt sekel, egentligen den konstigaste paradoxen i dessa sammanhang.

    När det var ransonering i Sverige under krigsåren, fick skogshuggarna speciell tilldelning av ”amerikanskt fläsk”. Det bestod huvudsakligen av vitt späck såvitt jag minns. Här en stump från Birgitta Höglunds matblogg:

    ”Amerikanskt fläsk kanske inte så många har hört talas om nuförtiden, men förr var det väldigt vanlig mat. Särskilt bland skogsarbetarna här uppe i norr. Fläsk med en hög fetthalt lades i en tunna mellan lager av grovsalt och salpeter och förvarades så utanför skogshuggarkojan under vinterns arbete.”

    På den tiden fanns det varken kedjesågar eller ”skördare” som fäller, barkar och kapar på några knapptryckningar. Anledningen till att huggarna fick extra tilldelning var givetvis att myndigheterna uppfattat att de omsatte mer energi än vi andra.

    Det var innan tanken på ”energibalans” slog igenom, vilket kanske var tur för dem. Jean Mayer gick inte med på att man blir hungrig av att anstränga sig, och även vår tids fetmaexperter bortser gärna från kompensationsätning. Med den har de svårt att få idén om ”energibalans” att gå ihop.

    Därmed har vi bara kommit halvvägs med aktivitetsparadoxen. Mer i morgon.

    SvaraRadera
  69. SLV:s frågelåda – Piltsons bidrag IIb

    Ordet var ”kompensationsätning”. Det är den aptit man får av ett träningspass eller en lång promenad. Problemet är att man då ersätter eventuellt undanskaffade kalorier med nya, och med råge.

    Naturligtvis är detta inte obekant för experterna. I läroboken Fetma (Studentlitteratur 2007) erinras vi t.ex. om att det finns

    "...flera metoder för att åstadkomma viktminskning, företrädesvis minskning av energiintaget, men desto färre som leder till varaktig viktminskning."

    Det vållar problem för både experten och hans klient. Erfarenheten visar att det kan vara svårt att bibehålla uppnådd viktminskning genom att bara minska energiintaget. Det är själva kruxet i aktivitetsparadoxen.

    Alltså måste kalorirestriktionen kompletteras med fysisk aktivitet: "Daglig fysisk aktivitet av cirka 60-90 minuters omfång var en av de tydligaste prediktorerna för bibehållen viktminskning".

    Upp till en-och-en-halv timmes gympaslit varje dag i fem år - det var styvt jobb hålla den uppnådda vikten, vilket experten också inser:

    "...frustrationen … kan undvikas genom just ökad fysisk aktivitet, dock troligtvis i högre mängder än vad många tror och klarar av på egen hand."

    Och lösningen? Jo, "därmed uppstår behov av effektiva stödprogram, som leder till goda långtidseffekter." Det vill säga "stödsamtal", "positiva kommentarer" och andra psykologiska konstgrepp.

    Enligt den vedertagna läran är överviktsproblem en beteendefråga, vilket innebär att skulden för dålig framgång kan läggas på klienten: han har helt enkelt inte ansträngt sig tillräckligt. Alltså behöver han psykologiskt och moraliskt stöd.

    Hur pass effektiv metoden är i praktiken redovisar läroboken också. De som motionerar mindre än 150 minuter i veckan "tenderar att återgå till ursprungsvikten inom 2-3 år", avslöjar man. Metodens praktiska nytta tycks alltså begränsad.

    Det beskrevs av Diana Schwarzbein, diabetolog i Kalifornien. Hon hade upptäckt kopplingar mellan lågfettkost och en rad andra åldersbesvär som kollegerna kallade "genetiska", "kroniska" eller bådadera: hjärtfel, cancer, tidigt åldrande genom cellförstöring, ledbesvär, benskörhet:

    "Lågfettkosten stör kroppsbalansen genom att först höja insulinnivåerna, vilket i sin tur leder till en kaskad av andra hormonrubbningar."

    Kompensationshungern utlöses alltså av hormoner. Men viktminskning enligt principen "energibalans" bygger på två andra komponenter: färre kalorier och mera aktivitet, båda ofta verkningslösa på sikt.

    Men det finns dock andra metoder – metoder där man arbetar i harmoni med kroppens egen hormonstyrda strävan efter balans istället för att bekämpa den. Då behöver man inte slita med mer aktivitet än man finner behagligt och behöver inte plåga sig med lågfettkost utan har stor frihet att äta sig mätt med ordentliga måltider varje dag.

    Så varför använder experterna inte detta beprövade grepp, som kan ge bestående effekter utan att göra tillvaron till ett helvete för klienten?

    Det förblir oklart. Och det gäller väl också diabetesparadoxen, som Piltsons vapenbroder strax skall ta upp.

    (Bantad version av en text som kan läsas på adress http://www.newsmill.se/artikel/2009/09/16/sa-byts-muskler-mot-fett)

    SvaraRadera
  70. Här påpekar Vox Populi att enligt gällande mening är en av orsakerna till övervikt och fetma att tillvaron vår mekaniserade tid innebär för lite aktivitet och för mycket stillasittande.

    Om det stämmer så borde 1940-talets skogsarbetare ha varit avsvärt tunnare än deras nutida kolleger, som har ett bekväm uppgift i "skördarnas" styrhytter. Men det stämmer verkligen inte.

    De som gick i skogen den gången var verkligt stadiga typer. "Därom kan jag ge besked, för jag var med", som det står nånstans i Fänrik Ståls Sägner. Visserligen bara som tolvåring, men ändå.

    SvaraRadera
  71. Diabetesparadoxen (Hammarskjölds brev nr 2)

    Anonym sa den 25 november följande
    ” 4) "Diabetesparadoxen."

    Kostråden vid diabetes rekommenderar patienten att äta större andel kolhydrat.
    Varför är kostråden utformade så att diabetiker rekommenderas mer av det ämnen kroppen inte tål?”

    Kära/e Anonym!

    Detta är ingen paradox. Det är något som kallas PK (kan uttydas på två sätt: 1. Politiskt Korrekt eller 2. Politiskt Korrupt och som jag ser det så är tolkning 1=tolkning 2).

    Går vi tillbaka litet i tiden till förslagsvis 2 000 år före Kristus till de gamla egyptierna så visste de hur man behandlade en patient med diabetes. Lågkolhydratkost. Kliver vi sedan fram till århundradet före Kristus så visste Hippokrates hur man behandlade en patient med diabetes. Lågkolhydratkost. Kliver vi ännu längre fram i tiden till 1921, samma år som insulinet upptäcktes, så visste Julius Lagerholm, läkare vid Flottans sjukhus i Karlskrona, den högste medicinskt ansvarige i Flottan, hur man behandlade en patient med diabetes. Lågkolhydratkost. De fick äta stekt fläsk med gräddstuvad vitkål. Och många av dem med diabetes typ 1 och alla med diabetes typ 2 överlevde och mådde bra.

    SBU har i sin rapport Mat vid diabetes funnit att de nuvarande kostråden vilade på synnerligen bräcklig grund.

    Det är helt naturligt att kostråden saknar vetenskaplig grund eftersom de är politiskt utformade av en arbetsmarknadsjournalist/vegan under den amerikanske senatorn McGovern 1977.

    Vidare har man alltsedan insulinets upptäckt blivit alltmer förlåtande att patienter med diabetes kan äta mer kolhydrater, det finns ju insulin som hjälper oss att överleva!

    Kring 1920 åt en patient med diabetes 8 % av energin (E%) i form av kolhydrater, 1980 rekommenderade myndigheter och vården patienter med diabetes att äta extrema 55 E% kolhydrater!

    Patienter med diabetes måste få äta samma mat som alla andra, de skulle slippa vara avvikande. Men till priset av mer mediciner och ökad vikt. Alla dessa sockersvängningar gjorde att man måste ta mera insulin när sockret gick upp och sedan äta mera kolhydrater när sockret gick ned av för mycket insulin. Kolhydraterna och insulinet kunde inte alltid följas åt så perfekt som kroppen kan sköta det själv.

    Den logiska och geniala slutsatsen hade givetvis varit att patienter med diabetes skulle äta precis som man hade gjort på 1920-talet, en lågkolhydratkost. Men då skulle sjukvården tvingats lägga ned stora delar av vården, livsmedelsindustrin skulle få minska avsevärt och läkemedelsindustrin skulle gå under eftersom läkemedelsbehovet och omsättningen skulle minska.

    Så kostråden är PK.

    SvaraRadera
  72. Ah, men nog är det väl en paradox att anvisningatna rörande behandling av diabetes baserades på undersökningar av personer som inte har diabetes? Det påvisades av Johan Hedbrant, titta här:

    http://www.fetmaparadoxen.se/studier/hedbrant_2000vet_dnsg.pdf

    Det blev nästan en dubbelparadox när Läkartidningen inte ville offentliggöra dessa påpekanden, som rimligen borde ligga inom deras intressesfär.

    Anonyms "Kunskapsparadox" följer inom kort.

    SvaraRadera
  73. SLV:s frågelåda - Piltsons bidrag IIIa

    Anonyms Kunskapsparadox var detta:

    ”De grupper som har mest kunskap om Nyckelhålssymbolen, som oftast väljer Nyckelhålsmärkt kost, och som i störst utsträckning äter fettsnål kost, är de grupper som haft den största ökningen av övervikten. Varför leder "Nyckelhålsriktig" kunskap och handling till snabbare ökning av ohälsan?”

    Att detta stämmer visades av Johan Hedbrant i Linköping. Han kollade statistik och körde fram kurvor som visade hur överviktsepidemin drog igång på allvar när Nyckelhålet lanserats 1989, titta här: http://www.fetmaparadoxen.se/

    Därmed inte sagt att Nyckelhålet var direkt orsak till denna ökning. Men den har i varje fall inte bidragit till att hindra den. Och det var inte heller projektets syfte.

    Detta är nämligen en paradox enbart om man utgår från Livsmedelsverkets öppet utsagda syfte, nämligen att ”Nyckelhålet är till för att hjälpa dig som konsument att hitta de hälsosammare alternativen, både när du handlar mat och äter på restaurang.”

    Om detta vore det verkliga syftet, så visar Hedbrants kurvor att Nyckelhålet har varit ett katastrofalt fiasko. Men det var alltså inte det verkliga syftet.

    Det verkliga syftet var att locka folk att köpa de produkter och råvaror som lönar sig bäst för livsmedelsindustrin. Nyckelhålets stipuleringar rörande fett, fibrer m.m. utgår ju från de officiella ”kostråden”, och deras syfte klargör Rolf Sundberg rentut i den nya boken ”Forskningsfusket”:

    ”Syftet med kostråden var helt enkelt att styra konsumtionen i riktning mot de mest vinstgivande produkterna, nämligen billiga matoljor, margariner och snabba kolhydrater.” (sid. 211)

    Det handlar om statlig legitimering av sådana produkter med hjälp av en symbol på förpackningarna. Under detta verkliga syfte har Nyckelhålet säkert haft en viss framgång. Folk har lärt sig att leta efter symbolen och tror att den betecknar något speciellt nyttigt – kanske en bidragande orsak till lutningen i Hedbrants kurvor.

    Men symbolen har trots allt haft en viss nytta. Mera hälsomedvetna personer har uppfattat att det som den identifierar hör till sådant som man till varje pris bör undvika.

    Denna fördel försvagades dock när reglerna för ett par år sedan reviderades. Man började tillåta nyckelhålsmärkning av fisk. Det är tråkigt att så nyttig mat skall ha fått denna belastning, och det har alltså medfört att man inte längre helt kan lita på Nyckelhålet.

    Nyckelhålet tycks vara ett specifikt svenskt påfund, men den underliggande läran har lades fram i rekommendationer från WHO, ett FN-organ som effektivt styrs av näringslivet i USA. Det måste också tas upp innan vi blir färdiga med Kunskapsparadoxen. Om några dagar.

    SvaraRadera
  74. Alla borde läsa den nya boken "Forsknings-fusket" av docent Ralf Sundberg.

    Han visar hur ekonomiska och politiska särintressen styrt forskningen och vad som är "sanning" under lång tid, och skapat den enorma miljöskada och sjukdom som finns idag.

    Människorna är utsatta för det allra största bedrägeriet i världshistorien. Det har kostat miljontals människor livet och gett megamiljarder dollar i vinst till företagen som ligger bakom.

    SvaraRadera