fredagen den 25:e november 2011

Fleromättat fett är bra för hälsan

Vi får många kommentarer om att Livsmedelsverkets råd om lättmjölk och margarin i skolan innebär en hälsofara för barnen. Det finns också en föreställning om att vetenskapen skulle ha svängt när det gäller fett. Det stämmer inte.

Det finns en samsyn bland näringsexperter runt om i världen att det är bra för hälsan att byta ut mättat fett mot fleromättat. I praktiken kan det göras genom att välja lättmjölk, olja, mjuka margariner och fet fisk i stället för fet mjölk, smör, grädde och feta charkprodukter. Det är även vad till exempel WHO rekommenderar.

I dag får nästan alla barn i Sverige i sig för lite fleromättat fett. Fleromättade fetter – omega-3 och omega-6 – är livsnödvändiga. De kan till skillnad från mättat fett inte tillverkas i kroppen, utan vi måste få dem via maten.

Bra källor är fet fisk och nyttiga oljor, till exempel rapsolja. De flesta margariner är idag baserade på rapsolja. Andra bra sätt att få i sig nyttig olja är till exempel att använda den i salladsdressingar och i matlagningen.

Utifrån den kunskap som finns idag vore det fel av oss att rekommendera mer mättat fett och mindre fleromättat fett till barn. Att följa Livsmedelsverkets råd är ett sätt att lösa ekvationen, men det är varje skolas val att i slutändan bestämma vilka livsmedel man väljer för att lyckas.

Mer information kring mättat och fleromättat fett finns på Livsmedelsverkets webbplats.

38 kommentarer:

  1. Fleromättat fett stimulerar befintliga tumörer och bidrar till att skapa nya. Se:
    http://www.second-opinions.co.uk/fats_and_cancer.html
    och 19 där citerade primärkällor

    Fleromättat fettundertrycker immunsystemet. Se:
    http://www.second-opinions.co.uk/immunity2.html och 6 där citerade primärkällor.

    Samband mellan fleromättat fett och bröstcancer hos kvinnor har påvisats. Se
    http://www.second-opinions.co.uk/cancer-breast2.html
    och 9 där citerade primärkällor.

    SvaraRadera
  2. 1. Det finns många experter, men finns inte en enda studie som visar att orsakssammanhang mellan mättat fett och hälsoproblem.

    2. Det finns därimot många studier som visar att reducerat intag av fett och mättat fett (tex womens health initiative) inte har någon beskyddande effekt.

    3. Oljor är rika på omega 6, inte omega 3. De flesta av oss äter allt för mycket omega 6 och för lite omega 3. Att tex byta smöt mot margarin förvärrar omega3/omega6 ration och ger inga hälsovinster (ref WHI).

    4. Oljorna i margarin är dessutom industriellt värmebandlade. Är detta häsosamt?

    SvaraRadera
  3. Det lät väldigt spännande med "Måltidsbloggen" Äntligen något från LVM som skulle visa att man är med i tiden??
    Men ack nej, det vanliga mantrat som ältats i över 50 år fortsätter att ältas. Om än av nya personer, snyggare, kunniga på sociala media, men med samma felaktiga budskap.
    Har inte den moderna forskningen och beprövade erfarenheter nått innanför väggarna på ohälsans högborg, LVM ??
    Det tar tid att ändra på cementerade uppfattningar, även om dom bygger på falsarier som t.ex. det naturliga fettet farlighet.
    Självklart förstår man de akademiker och andra som sett till och ser till att hålla denna lögn levande eftersom hela deras yrkesidentitet vilar på dessa grundvalar. Kurage vore att stå upp och säga att allt inte stämmer, men vi visste inte bättre. Att därefter gå ut med rätt information som bygger på modern forskning och beprövad erfarenhet vore att skapa tilltro och respekt för det man tror på.

    SvaraRadera
  4. Så länge forskningen är sponsrad av livsmedelsföretag så kommer den att ge de resultat som livsmedelsföretag vill istället för vad som är bra.

    SvaraRadera
  5. Låtsas ni på Livsmedelsverket att det här inte har hänt:

    http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelsverket-bor-omedelbart-sluta-med-kostrad-till-allmanheten/

    De 72 vetenskapliga studier som ni påstår att era kostråd grundar sig på, när det gäller "farliga" mättade fetter, har granskats av den här gruppen experter:

    1. Uffe Ravnskov, docent, Lund
    2. Karl E Arfors, professor
    3. Andreas Eenfeldt, läkare, Karlstad
    4. Christer Enkvist, överläkare, Trollhättan
    5. Björn Hammarskjöld, överläkare och fil lic i biokemi
    6. Johan Hedbrant, forskningsingenjör, Linköping
    7. Tore Persson, läkare, Karolinska universitetssjukhuset
    8. Göran Petersson, professor, Chalmers
    9. Tore Scherstén, professor och före detta sekreterare i Medicinska forskningsrådet
    10. Ralf Sundberg, docent, Malmö
    11. Lars Werkö, professor och före detta ordförande i Statens beredning för medicinsk utvärdering
    12. Jørgen Vesti-Nielsen, överläkare, Karlshamn

    Av de 72 studierna, det finns två studier som kan ses som ett stöd till varningarna mot det mättade fettet; resten kan det inte! Elva studier handlar över huvud taget inte om mättat fett!

    Ni säger att "Det finns en samsyn bland näringsexperter runt om i världen att det är bra för hälsan att byta ut mättat fett mot fleromättat." Jo, bland experter avlönade av livsmedelsindustrin!

    SvaraRadera
  6. "...för lite fleromättade fettsyror (3,6-3,7 E %)" (Ur Riksmaten via länken i ursprungsinlägget)

    Hur är fördelningen omega-6/omega-3?

    Med vänliga hälsningar / Erik Edlund

    SvaraRadera
  7. Livsmedelsverket, tror ni verkligen på det där själva???

    SvaraRadera
  8. Forskningsfusket, en rysare

    Vanligen tror vi lekmän att vetenskaplig forskning går ut på att söka sanningar. Vitrockar som står framför laborationsbord eller skriver formler på en svart tavla och diskuterar med andra forskare. Ur detta kommer då och då genomtänkta och välmotiverade resultat som ibland stöder redan etablerad kunskap men då och då helt omkullkastar vedertagna idéer.

    Läs resten av min recension av Forskningsfusket! av docent Ralf Sundberg via länken under mitt namn.

    Det vi tror är en seriös vetenskap är insnärjt i storpolitik och formas till stor del i multinationella storbolags styrelserum, marknadsföringsavdelningar samt mellan skål och vägg mellan människor med för stort inflytande och för lite allmänmänsklig empati.

    Var och en som anser sig företräda NNR / SNR och liknande bör läsa boken.

    Med vänliga hälsningar / Erik Edlund

    SvaraRadera
  9. Är det Bengt Wessby´s ande som fortfarande svävar över Livsmedelsverket.

    Professor Bengt Wessby avlönades av Unilever och var tidigare expert på matfetter på Livsmedelsverket. Solklart fall av jäv och korruption.

    SvaraRadera
  10. Jag undrar om SLV har någon uppfattning om vilken balans man bör ha mellan Omega-6 och Omega-3.

    SvaraRadera
  11. Jag gick på Åkersbergs Lanthushållsskola i Höör i Skåne våren 1971 och fick där lära mig nåt nytt om fetter - det var att fleromättade fetter var bäst och nyttigast och mättade fetter var absolut livsfarligt, kokosfett var nästan värst, det gav ofelbart upphov till sjukdom, åderförkalkning, hjärtproblem. Likaså ister, talg och även smör.

    I den tron levde jag tills jag var 55 år och fick fel på sköldkörteln, åt Levaxin fram till i somras, då slutade jag! Jag fick reflux och strupinflammation, våldsma halsbränna, åt Nexium i flera år, men slutade för ett drygt år sen. Var överviktig och kände mig allmänt risig tills jag började med LCHF och nu fem år senare har jag gått ner i vikt, min sköldkörtel har blivit normal, strupinflammationen läkte ut, ingen sveda i magen. Idag äter jag varken Levaxin eller Nexium. Jag fick just besked från husläkarn att jag har utmärkta blodvärden. Jag har botat mig själv!

    Det känns ju lite märkligt. Jag äter mycket smör, mycket grädde, inga oljor, inte ens olivolja. Jag äter kål av olika slag, ägg, fisk, lite älgkött, blåbär, hallon, mandel, sällan frukt men ibland smörstekta äpplen med vispgrädde.

    Varför kan inte Livsmedelsverket vakna upp och forska lite i sånt här, vad händer i kroppen med LCHF? Varför blir vi friskare?? Varför blir naglarna hårda, håret glansigt, huden mjukare...jag bara undrar??

    SvaraRadera
  12. Måltidsbloggen,

    Kan ni inte lägga ut några studier som stödjer de fettfattiga kostråden?

    SvaraRadera
  13. När kroppen erbjuds ett val mellan mättat och fleromättat fett för viktiga livsfunktioner, så väljer den gärna den mättade varianten, skrev Mary Enig, den fettforskare som ”upptäckte” transfetterna. Det gäller t.ex. fettet i vävnaderna kring hjärtat. Om det inte är mättat fungerar hjärtat dåligt.

    Hon menar att minst tjugofem energiprocent bör vara mättat fett. Hon baserar beräkningen på alla de uppgifter som det mättade fettet har att uträtta i människokroppen:

    - I hjärnan: Det mesta av hjärnan är fett, och hälften av fettet i cellmembranen är mättat. Om hjärnan inte kan bibehålla denna fördelning så fungerar den dåligt. Samma sak gäller resten av kroppen. I varje cell skall hälften av membranfettet vara mättat, annars blir cellerna sladdriga.

    - I levern: Mättat fett skyddar levern mot giftverkan, till exempel från alkohol. Det vet de som gärna dricker whisky: om man slukar smör eller tjock grädde i förväg, så mår man bättre efteråt.

    - I benstommen: Skelettet kan inte lagra in kalk utan tillförsel av fett, varav hälften måste vara mättat. I annat fall: benskörhet.

    - I hjärtat: Det mättade fettet kring hjärtat anses skydda hjärtat mot påfrestningar och inflammation i stressiga lägen.

    - I lungorna: Lungblåsorna omges av surfaktant, ett tvålaktigt material som hindrar blåsorna från att falla ihop. Normalt är alla fettsyror i detta material den mättade typen. Utnyttjas istället fleromättat fett kan det utlösa astma.

    - I njurarna: Mättat fett spelar en avgörande roll för njurarnas utslaggning av skadliga äm¬nen. Djurförsök har visat att fleromättat fett kan bidra till njursvikt och kanske ge bestående skador.

    - I magen: Vissa mättade fettsyror fungerar som bakteriedödare och bekämpar infektioner i matsmältningssystemet.

    - I immunförsvaret: Rent allmänt bidrar mättat fett till att stärka immunförsvaret och hålla undan infektioner.

    Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör högst tio procent av energiintaget bestå av mättat fett, räcker det till allt detta?

    SvaraRadera
  14. Kära Kompetenscentrum, det skulle styrka ert argument om ni kunde ange några skador som ni anser kunna vållas av mättat fett. Om ni själva inte har informationen och det finns en sådan "samsyn" borde det vara väl lätt att hitta lämplig auktoritet?

    Såvitt vi kunnat se finns ingen samsyn av angiven typ. Cochrane Collaboration kommer närmast ett övergripande perspektiv. De har inte funnit något samband mellan hjärtkärlproblem och mättat fett, se här

    http://intjforum.com/showthread.php?t=30039

    Kan det alltså vara några andra problem ni föreställer er? VILKA? Även Världshälsoorganitionen har gett upp sitt tidigare motstånd i frågan, sedan belägringen från fristående forskare blev för ansträngande.

    Breda fraser av den typ som Livsmedelsverket så ofta kör fram är inte övertygande utan saklig uppbackning. Denna nya blogg var välkommen, eftersom den kunde öppna en möjlighet att steg för steg backa ut ur verkets programmatiska skygglappar.

    Men ännu har vi inte sett en antydan i den riktnigen.

    SvaraRadera
  15. Oj! Hela anhanget av en enda åsikt har skrivit sina kommentarer, men ingen av oss andra= vi som inte tror utan som vill veta saker.
    Jag önskar nu få kostråd i denna blogg och inte ännu en debatt mellan troende och dem som vet saker.
    -Är bloggen till för konfontrationsdebatt eller som en upplysning om vad som kan vara bra att äta i dagsläget?
    Återkommer om NI skriver lite svar här på några av deras frågor (exempelvis om en person som säger sig ha blivit botat från problem med sköldkörteln. 1 person, men hur ser det ur för oss flertalet?)och framförallt ge oss tips på vad som är bra att äta. Skulle önska mig kostcirkeln åter i form av affisch att sätta upp på köksdörren.:-) Hade faktiskt nytta av den när jag som ung skulle börja tänka på att få i mig ur alla näringsgrupperna.
    Bra initiativ att göra livsmedelsverkets röst hörd också och inte bara andras röster.

    SvaraRadera
  16. Hej Min kopp te!
    Jag håller fullkomligt med Livsmedelsverket när de säger att protein och fett är livsnödvändiga. Jag håller fullkomligt med Livsmedelsverket när de hävdar att kolhydrater bara är "Tomma kalorier".

    Kolhydraterna saknar i stort sett alla mikronäringsämnen. Animalisk föda innehåller alla mikronäringsämnen i tillräckliga mängder.

    En balanserad kost består av kött, fisk, ägg och animaliskt fett och vi behöver inte äta en enda molekyl kolhydrat eftersom levern tillverka alla sockermolekyler vi kan behöva.

    Så njut av gourmetmat som den gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket. Du kommer helt klart att må bra, de flesta mår bättre på denna kolhydratfattiga och fettrika mat. Läskkonsumtionen har femfaldigats mellan 1960 och 2006 från 20 till 100 L per person och år. Det blir 26 cL var dag för samtliga invånare i Sverige.
    Enligt Jordbruksverkets rapport 2009:2 så har vi ökat kaloriintaget med 25 % sedan 1960, nästan hela ökningen i form av förfettande kolhydrater. Inte undra på att andelen feta i samhället ökat kraftigt efter Nyckelhålsmärkningens införande.

    SvaraRadera
  17. Rekommendera mer fleromättade fetter? Omega-3 i all ära, men jag tror vi alla vet att vårt omega-6 intag (inte minst mha alla kassa oljor/margarin vi trycker i oss) är på tok för högt. Att använda ett argument som säger att det vore fel att rekommendera mättat fett då ni anser att fleromättat är viktigare, är rätt märkligt och säger ju ingenting om fetternas nyttighet eller farlighet i sig utan är någon slags godtycklig slutsats.

    SvaraRadera
  18. Men, hallå! Nu skriver ni här "Att följa Livsmedelsverkets råd är ett sätt att lösa ekvationen, men det är varje skolas val att i slutändan bestämma vilka livsmedel man väljer för att lyckas." Betyder detta att den nya skollagen menar på att man kan strunta i era råd, medan ni själva säger att man "SKA" följa SNRs råd? Ni får ursäkta, men det här börjar bli jätte rörigt?

    SvaraRadera
  19. Jag hoppas ni vaknar till och ger råd som är värda att följa, jag skulle aldrig servera lightprodukter, lättmjölk eller lätta till någon.

    SvaraRadera
  20. Under ett spädbarns första sex månader skriver Ni att:
    "Bröstmjölken innehåller all den näring ett barn behöver för att växa och utvecklas under de första sex månaderna"

    När detta barn sedan börjar förskolan ger Ni följande råd:
    "För att få ner intaget av mättat fett behöver de byta ut mellan- och standardmjölk mot lättmjölk, och feta ostar och
    charkuterivaror mot nyckelhålsmärkta, samt ersätta smör med margarin"

    Detta låter motsägelsefullt för mig varför jag ställer följande fråga: När i tid mellan det barnet slutar amma tills barnet börjar förskolan blir det farligt för barnet att äta animaliskt mättat fett?

    SvaraRadera
  21. Hej ”Min kopp te”!

    Du frågar: ”Är bloggen till för konfontrationsdebatt eller som en upplysning om vad som kan vara bra att äta i dagsläget?”.

    Vår tanke med bloggen är inte att den ska vara ett forum för konfrontationsdebatt. Det vi vill är att lyfta frågan om hur man kan förbättra måltiderna som helhet i den offentliga sektorn och ge stöd för det utvecklingsarbete som pågår. Vi hoppas att bloggen ska bli ett sätt att hålla igång dialogen med till exempel beslutsfattare och personal som på olika sätt sysslar med måltiderna i vården, skolan och omsorgen.

    Vårt syfte är inte heller att bloggen ska vara ett forum för kostråd. Sådana råd kan man redan få på Livsmedelsverkets webbplats (http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/) och via vår upplysningstjänst (http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Kontakta-oss/).

    SvaraRadera
  22. Håkan, det där är en rimlig fråga med tanke på att fettet i bröstmjölken är huvudsakligen mättat. Borde påpekas, det kanske man inte vet hos Livsmedelsverket.

    SvaraRadera
  23. Väldigt ensidig blogg hittills, livsmedelsverket. Vakna nu och kom in i matchen! Vilka studier menar ni visar ett orsakssammanhang mellan mättat fett och sjukdom?

    /dietisten

    SvaraRadera
  24. Sara: I ert "portalstadgande" står att visionen är att "alla matgäster/-/ska må bra av maten". Blir det då inte svårt att undvika att diskutera VAD som ska finnas på tallrikarna? Alltså kostråd.

    Jag känner att det inte är så konkret med "lyfta frågan om hur man kan förbättra måltiderna som helhet i den offentliga sektorn och ge stöd för det utvecklingsarbete som pågår." Vad menar ni ska komma fram genom feedbacken på denna blogg? Kan ni ge något exempel? Handlar det om mer textilier på väggarna i matsalarna eller vad?

    SvaraRadera
  25. Om olika fettsyror, som svar till bland annat Anders Eriksson (25 november kl 21.49): ”Jag undrar om SLV har någon uppfattning om vilken balans man bör ha mellan Omega-6 och Omega-3.”

    Forskningen kring omega-6 och omega-3 är spännande. På vår webbplats finns ganska omfattande information kring detta område. Här finns också data från de senaste kostundersökningarna på vuxna och barn (Riksmaten och Riksmaten – barn). http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fakta-om-fett/Omega-3--och-omega-6-fettsyror/

    SvaraRadera
  26. Piltson, jag förutsatte att Livsmedelsverket har den kunskapen. Om inte borde vår konversation få dem att undersöka saken ;-)

    SvaraRadera
  27. Om skillnaden mellan kostråd och SNR. Stefan skrev 27 nov kl 13.24: ”Betyder detta att den nya skollagen menar på att man kan strunta i era råd, medan ni själva säger att man "SKA" följa SNRs råd?”

    Det är viktigt att skilja på näringsrekommendationer och kostråd. De näringsrekommendationer vi har i Sverige (SNR) är utarbetade av nordiska näringsforskare inom ramen för det Nordiska Ministerrådet. Näringsrekommendationer utgår från fysiologiska behov och består bland annat av tabeller med siffror på hur mycket man behöver få i sig av totalt nästan 30 olika vitaminer, mineraler och andra ämnen.

    Men det är svårt att följa en tabell med siffror när det är dags att laga middag. Därför gör Livsmedelsverket översättningar av näringsrekommendationer till kostråd – dvs vad näringsrekommendationerna motsvarar i vanlig mat. I arbetet med att ta fram kostråd tittar vi på svenskarnas kostvanor och försöker hitta råd som ligger nära och inte innebär alltför stora förändringar.

    Våra råd för ”Bra mat i skolan” är sådan översättning av näringsrekommendationerna och är ett hjälpmedel för de skolor som inte näringsberäknar själva. Det regeringen hänvisar till i sina förarbeten till skollagstiftningen är näringsrekommendationerna, alltså inte våra råd. Det finns många olika sätt att uppfylla näringsrekommendationerna och att använda våra råd är ett sätt.

    SvaraRadera
  28. Den här 120 sidor långa PDF-filen (Födan vi är anpassade till) talar mycket om fetter:

    www.primavi.se/maten.pdf

    Är innehållet relevant även om den hunnit bli 5 år?

    SvaraRadera
  29. Bengt Nilsson,
    om den där texten togs på allvar hos SLV skulle de tvingas revidera sina idéer ganska grundligt. Jag skulle föreslå att Kompetenscentret skriver ut några exemplar och lägger på varje medarbetares bord. Notera framför allt det som står om mjölk och smör och pastörisering på sid. 59.
    Jag kan tänka mig att det tillkommit en del insikter om hormoner sedan utgivningen. Men det måste någon mera sakkunnig bedöma.

    SvaraRadera
  30. Som många påpekat så är det mängden omega 3 i förhållande till mängden omega 6 som avgör nyttigheten. Förhållandet bör vara 1:1, men med livsmedelsverkets kostråd är förhållandet från 1:20 upp till 1:100. Detta eftersom man rekommenderar livsmedel rika på omega 6 efter att ha klumpat ihop alla fleromättade fetter till en grupp.
    Bland annat kan nämnas att omega 6 är inflammationsdrivande medan omega 3 är inflammationshämmande. Detta förhållande innebär att överskott av endera fettsyran innebär ett problem för kroppens förmåga att reglera inflammationer.

    SvaraRadera
  31. Anna-Karin Quetel sa... 28 november 2011 15:31:00 CET
    ”Forskningen kring omega-6 och omega-3 är spännande. På vår webbplats finns ganska omfattande information kring detta område. Här finns också data från de senaste kostundersökningarna på vuxna och barn (Riksmaten och Riksmaten – barn). http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Fett/Fakta-om-fett/Omega-3--och-omega-6-fettsyror/”

    Anna-Karin, det ÄR ett intressant område. Men varför använder ni inte av den kunskap som finns i huset?
    Irene Mattisson var andreförfattare 2002 till en artikel från Malmö Kost Cancerstudie där man påvisade att det enda fett som var skadligt var omega-6 i större mängder än 20 g/dag så det ökade risken för bröstcancer hos kvinnor i menopaus. Alla andra fetter var nyttiga. Gå och fråga Irene! Hon är expert på området!

    Hur kan ni då rekommendera barn på mer än 6 månader (som också har låga östrogennivåer och väger en tiondel av en vuxen) äta mer än 3 dL välling som innehåller 0,7 g omega-6/dL (20 g/70 kg*7 kg*0,7*3=) 2,1g omega-6?

    Slutsats:
    Livsmedelsverket bör rekommendera oss att äta animaliskt fett till största delen eftersom vi då kan få i oss den perfekta fettsammansättningen, samma fettsammansättning som vi själva består av till mer än 10 % av kroppsvikten.

    SvaraRadera
  32. Ja, att det ska vara så svårt... Kan man inte bara rekomendera att skolor och andra kommnuala verksamheter borde ha bägge alternativen margarin/lättmjölk eller smör/standardmjölk så får gamlingar och föräldrar välja själva. Det är inte kul att veta att ens barn äter sådant som man själv aldrig skulle vilja äta (margarin) och dessutom aldrig har ätit eftersom jag alltid varit övertygad om dess skadlighet. Margarin är billigt det är det enda possitiva och har alltid varit det enda possitiva med den produkten.

    SvaraRadera
  33. Läkaren Bruce Fife har tydligt beskrivit i sin bok "Stoppa alzheimers nu!" varför fett och ketoner är avgörande för korrekt hjärnfunktion utan negativa effekter och han ger många referenser till studier om man vill kontrollera dessa fakta.
    Sen angående påståendena om att mättat fett och kolsterol skulle orsaka kärlförfettning och därmed risken för framtida åderförkalkning är föga troligt, mättat fett och kolesterol har visat sig i större moderna litteratur genomgångar inte ha något samband med hjärt- och kärlsjukdomar och kolesterol är inte en riskfaktor heller [1,2,3,4,5]! 2009 så plockade ni fram 72 studier som skulle styrka erat påståenden om att mättat fett är farligt, tre av dem visade till och med motsatsen! Inte en enda studie hade en betydande evidenstyngd bakom sig [6]!

    Referenser:
    1. Patty W Siri-Tarino et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association
    of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr 2010;91:535–46.

    2. Jeff S. Volek et al. Modification of Lipoproteins by Very
    Low-Carbohydrate Diets. American Society for Nutritional Sciences, 2005.

    3. JAMES H. HAYS et al. Effect of a High Saturated Fat and No-Starch Diet on Serum Lipid Subfractions in Patients With Documented Atherosclerotic Cardiovascular Disease. Mayo Clin Proc. 2003;78:1331-1336.

    4. Gisella Mutungia et al. Eggs distinctly modulate plasma carotenoid and lipoprotein subclasses in adult men following a carbohydrate-restricted diet. Journal of Nutritional Biochemistry 21 (2010) 261–267.

    5. Ravnskov U. Fett och kolesterol är hälsosamt. Optimal Förlag, 2008.

    6. http://www.dagensmedicin.se/Global/Dagens_medicin/asikter/debatt/2009/04/08/livsmedelsverket-bor-omede/listor.pdf

    ------------------------------------------------

    Här är några citat från tre studier som undersökt LC-kost på barn, vad som går antyda från dem ger en helt annan bild än ordet "barnmisshandel" eller att LCHF skulle vara farligt för barn.

    Citat 1:
    Krebs NF, et al. Efficacy and safety of a high protein, low carbohydrate diet for weight loss in severely obese adolescents. J Pediatr. 2010 Aug;157(2):252-8.

    - The HPLC diet is a safe and effective option for medically supervised weight loss in severely obese adolescents.

    Citat 2:
    Sondike JB, et al. Effects of a low-carbohydrate diet on weight loss and cardiovascular risk factor in overweight adolescents. J Pediatr. 2003 Mar;142(3):253-8.

    - The LC diet appears to be an effective method for short-term weight loss in overweight adolescents and does not harm the lipid profile.

    Citat 3:
    Tonekaboni SH et a. Efficacy of the Atkins diet as therapy for intractable epilepsy in children. Arch Iran Med. 2010 Nov;13(6):492-7.

    - The Atkins diet can be considered as a safe and effective alternative therapy for intractable childhood epilepsy. Atkins diet was well tolerated in our patients with rare complications and it appears to demonstrate preliminary efficacy in childhood refractory epilepsy.

    SvaraRadera
  34. "Fett med en stor andel flerumettede fettsyrer er ustabilt ved høyere temperaturer, noe som gjør dem uegnet og giftige i varmblodige dyr."

    Barry Groves i norsk intervju. Resten kan läsas här:

    http://www.matoghelse.no/artikler/2010/4/kontroversielle-barry-groves-50-aar-paa-lavkarbo/

    SvaraRadera
  35. Alla borde läsa den nya boken "Forsknings-fusket" av docent Ralf Sundberg.

    Han visar hur ekonomiska och politiska särintressen styrt forskningen och vad som är "sanning" under lång tid, och skapat den enorma miljöskada och sjukdom som finns idag.

    Människorna är utsatt för det allra största bedrägeriet i världshistorien. Det har kostat miljontals människor livet och gett megamiljarder dollar i vinst till företagen som ligger bakom.

    SvaraRadera
  36. Håller med flera av ovanstående, Varför visar ni inte bara vilka forskningsstudier ni stödjer er på gällande fett? Det hade väl ändå varit det enklaste...?

    Nu var kanske inte de första 72 nåt vidare, men det måste väl finnas fler, eller?

    SvaraRadera
  37. Ni hänvisade till Livsmedelsverkets webbplats. Där läste jag detta om det just aktuella ämnet:

    "Om alla svenskar åt 10 gram mindre mättat fett per dag skulle antalet personer som dör av hjärt- och kärlsjukdomar minska med en tredjedel."

    Finner jag osannolikt, kan Kompetenscentret tala om hur man räknat fram detta?

    SvaraRadera
  38. Hej!
    Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för värdet i att byta en del av det mättade fettet i kosten mot fleromättat fett. På Livsmedelsverkets webbplats finns en omfattande beskrivning av den vetenskapliga bakgrunden till våra råd kring blandannat fett (http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/Om-fett-kostrad-och-Livsmedelsverkets-experter/Mattat-fett---vetenskapen-bakom/).

    I denna blogg har vi tyvärr inte möjlighet att i detalj gå in och kommentera enstaka studier och beräkningar, utan hänvisar sådana frågor till Livsmedelsverkets Upplysningstjänst (http://www.slv.se/sv/grupp3/Om-oss/Kontakta-oss/).

    SvaraRadera