onsdagen den 23:e november 2011

Den nya skollagen väcker känslor

”Äntligen något att luta ryggen mot!” men ”Hur näringsriktig är maten som hamnar i soptunnan?” Känslorna är blandade när vi pratar om den nya skollagen som kräver näringsriktig skolmat. Förutom fördelar som trygghet, stöd och status ger nya skollagen farhågor som till exempel att näringsriktigheten tar över och konkurerar ut andra viktiga aspekter av skollunchen.

Vi träffade kostchefer och måltidspersonal i Skåne en eftermiddag i förra veckan för att prata skolmat och överöstes av ett stort engagemang och många kloka synpunkter. När de fick precisera farhågor och fördelar med den nya skollagen lyfte flera upp oron kring att den näringsriktiga skolmaten kanske inte äts av eleverna och vem som i så fall skulle ta ansvar för det. Det fanns också tankar kring lagens ”luddighet” och en oro för att den bara blir ett slag i luften om det inte preciseras hur den ska följas i praktiken och hur den ska följas upp.

Hur man ska näringsberäkna var ett annat orosmoment. Att göra det kräver tid, kompetens och resurser som inte alltid finns i organisationerna idag. Hämmar centralt beräknade matsedlar? Begränsar de kockarnas arbetsglädje? Ska allt pappersarbete ta värdefull tid från matlagningen? Men gruppen diskuterade också högljutt och samstämt de vinster och fördelar lagkravet för med sig. Bland annat att det nu blir möjligt att förtydliga och förbättra uppföljningen av kvaliteten på måltiderna.

Flera i Skåne-gänget var överens om att den nya lagen kan få måltiderna att lyfta, få högre status, en tydligare plats i skolan och utökade resurser. Inte minst kan den ge möjlighet till högre kompetens i organisationen och stöd för ett professionellt arbete med kostfrågorna. Flera menade att den nya lagen är en värdefull signal till politiker och andra beslutsfattare och att den kan bidra till att höja medvetenheten och kunskapen om bra mat generellt i samhället.

Näringsriktig skolmat är inga konstigheter, utan helt vanlig god mat, tillagad med omsorg och eftertanke. Den nya lagen ger oss alla utmaningar på lite olika sätt, men vi tror att den kommer att gynna branschen, måltiderna och eleverna. Men ingen mat är näringsriktig innan den ligger i magen. Därför kan nog alla skriva under på att en bra måltid är mer än bara den näring maten innehåller.

28 kommentarer:

  1. Hej! Jag undrar när Livsmedelsverket kommer sluta ge kostråd som orsakar diabetes, fetma och utbrändhet - dvs kost med för stor andel kohydrater och för lite fett.

    SvaraRadera
  2. Och vad är då näringsriktig mat? Och vad är helt vanlig god mat? Tänker ni naturlig mat eller tänker ni tillsatser?

    /Melker

    SvaraRadera
  3. När man pratar om maten i skolan och ni pratar om näringsinnehåll.
    Vad händer med näringen framförallt vitaminerna när grönsakerna kommer förkokta och frysta för att sen kokas igen och utöver det ligga på varmhållning i 2a timmar där tempen måste vara över 60grader...
    Vilka vitaminer tåler kokning, frysning, sen kokning igen och sen varmhållning i upp till 4h?
    Det är bara en av många frågetäcken!!!?

    SvaraRadera
  4. ...och när tänker ni uppdatera era föråldrade kostråd?

    SvaraRadera
  5. Lagen föreskriver att eleverna ska erbjudas näringsriktiga måltider. Inget mer. Däremot sägs i andra dokument att man bör använda SLV:s rekommendationer som utgångspunkt i diskussionen om vad som är näringsriktigt eller ej. Det kan ju tänkas att slutsatserna av en sådan diskussion leder åt fler olika håll. Detta är ju en helt annan sak än att upphöja de centrala rekommendationerna till gällande lag.

    SvaraRadera
  6. Jag tycket att det är kriminellt att man ännu i skolorna serverar lättmjölk och margarin! Barn ska ha standardmjölk och riktigt smör!

    SvaraRadera
  7. Men varför kan Livsmedelsverket inte ge sej??
    Det är dålig respons på den faktiskta meningen att vi måste få bättre mat på skolor. DVS mjölk 3% fett smör och mat tillagad utan margarin.
    Att skolköken ska vara lokala. Storkök förbjude! Kökspersonalen ska känna arbetglädje så att dom slipper ta hand om kantiner med mat som någon lagat som dom i sin tur måste värma upp. Jag längtar efter mindre svävande lagförslag.

    SvaraRadera
  8. Jag skulle önska att ni var tydligare med att SLV's rekommendationer bara är rekommendationer. Som det är idag tror kommunens kostchef att det är något som man måste följa och så är det ju inte. Det måste bli klart och tydligt att de inte bryter några lagar.

    SvaraRadera
  9. Nog är det skillnad på "bör" och "ska", som myndighet tycker man att ni borde ha god koll på en sån sak.

    SvaraRadera
  10. När man tankar sin bil så är det väldigt bra om bensinen är outspädd så att man kommer fram och inte får stopp innan man nått målet.

    Får man stopp så riskerar man att tanka med dåligt bränsle om det finns till hands.

    SvaraRadera
  11. Ett förtydligande om våra råd:

    Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan (http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf) utvecklas kontinuerligt. De omfattar många olika aspekter, till exempel att det ska vara mycket frukt och grönsaker, fullkornsprodukter, magra charkprodukter och nyttigt fett från oljor. Barnen ska få äta i lugn och ro och skolan bör begränsa eller helt undvika servering av sötsaker och läsk. Dessutom rekommenderar vi att skolorna serverar flera alternativa lunchrätter varje dag, eftersom ett stort problem är att många barn äter för lite eller ingen skollunch alls.

    Vi har i uppdrag att stödja kommunerna i arbetet med näringsriktig skolmat. Men det är också viktigt att näringsfrågorna inte tar fokus från andra områden, som bidrar till att eleverna känner matglädje och mår bra av maten.

    SvaraRadera
  12. Om skollagen:

    I regeringens betänkande inför den nya skollagen (http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3322&dok_id=GX01UbU21) skriver de att SNR bör vara en utgångspunkt när man ska tolka lagens skrivning om att skolmaten ska vara näringsriktig. Det stämmer att det står ”bör” och inte ”ska”. Det är positivt eftersom det gör det lättare att tillämpa lagen i verkligheten.

    Det är en nästan omöjlig uppgift att se till att en enskild måltid innehåller rätt mängd av alla näringsämnen och det är inte heller nödvändigt. Man får i sig olika mycket av olika näringsämnen beroende på vilken maträtt man äter. Det är det genomsnittliga intaget över en längre tid som är intressant. Dessutom är det inte rimligt att skolorna ska kunna redovisa precis alla näringsämnen som måltiderna innehåller. Det tar vi fasta på i vårt arbete med att vägleda kommunerna.

    Livsmedelsverkets råd om Bra mat i skolan (http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf) är ett bra hjälpmedel för kommunerna att uppfylla kraven i lagen, men är inte bindande.

    SvaraRadera
  13. Hej Andreas! Hur maten påverkas av varmhållning är en viktig fråga som vi kommer titta närmare på. Det gäller både närings- och smakförändringar men även andra aspekter.

    SvaraRadera
  14. Tack för svar A-K Q. Vi drar nog olika slutsatser om vad betänkandet betyder. Ett betänkandre är ett betänkande och lagen är lag. Så långt är allt klart och alla överens. Bör i stället för skall alltså i lagtexten. Att betänkandet säger att utgångspunkten i näringsdiskussionen ska vara de centrala rekommendationerna betyder däremot inte att man nödvändigtvis ska utgå från att de är de riktiga. Betänkandet skrevs dessutom 2009 och mucket lättmjölk har flutit sen dess...
    /Fedtmule

    SvaraRadera
  15. Anna-Karin Quetel:

    "...nyttigt fett från oljor."

    Kan du vara mera specifik? Det finns hälsosamma oljor, men det finns framför allt ett par sorter som är direkt skadliga i längden, eftersom de försvagar immunförsvaret och stimulerar cancer.

    Det här en fråga av stor vikt. Var mera utförlig, och förklara vilka okjor det gäller och varför de är nyttiga!

    Vi hade lite om oljor i Bidrag VI på Stephan Rössners blogg, finns i kommentarsviten under texten nedan.

    http://www.seniorbloggen.se/skribenter/kost-och-overvikt

    Rössner hade ingen invändning till våra uppgifter.

    SvaraRadera
  16. Det var ett kanon-bra skolmåltidsprogram på SR P1 i eftermiddags. idag d. 24 november.

    SvaraRadera
  17. Men om ni som myndighet då skriver "ska" då låter det väldigt tvingande. Eftersom folk i allmänhet trots allt litar på våra myndigheter, så borde ni föregå med gott exempel och skriva "bör" istället för "ska". Men betyder då detta att läget är som innan, att bespisningarna kan servera Skånegott o 3%ig mjölk istället för margarin och lättmjölk?

    Men varför håller ni på att tjata om era oljor o magra produkter. Ni lade ut en massa studier för 2 år sedan, typ, där påstod ni att det fanns bevis för att mättat fett är farligt. Det tilltaget skulle få tyst på alla kritiker, men när motståndarsidan replikerade, då lade ni på locket helt. Ingen av dom 80 studierna kunde bevisa att naturligtmättat fett är farligt, 8 eller 10 av studierna handlade inte ens om ämnet. Livsmedelsverket lovade att ställa upp i debatt på på en blogg som skulle handla om det mättade fett och dess farlighet, men det blev tyst även där. Varför fortsätter ni på samma sätt trots att det inte finns något stöd för det ni påstår?

    SvaraRadera
  18. Frågan är bara om det blir så bra. I USA räknas pommes frites som grönsak i skolköken, blir det samma i Sverige tro?

    Sen undrar jag när man ska ta till sig aktuell forskning, sluta med lättmjölk och andra light produkter, minska kraftigt på snabba kolhydrater, förbjuda socker osv.

    SvaraRadera
  19. När ska ni inse att det är helt förkastligt att speeda upp skolbarnen med frukt och massor med kolhydrater som potatis,pasta och ris och sedan förväntas de kunna sitta still i skolbänkarna och koncentrera sig?? Dags att ni på livsmedelsverket slutar vara så rädda för naturligt fett som smör, 3% mjöl och grädde, barn behöver få bli mätta på naturlig mat. Tänk efter nu! Barnen är vår framtid! Det är inte smöret, mjölken och grädden som ger överviktiga barn, det är godiset, kakorna, mackorna, pastan, läsken, potatisen och riset. Det är även alla lätt-produkter som ger fetma, då barna blir hungriga direkt och då istället äter delicatobollar, godis och en massa frukt. Jag har själv sett det med egna ögon! Ni får ta och uppdatera er, era råd är rent kriminella! Sen är det väl bra med grönsaker i rimliga mängdet, men man kan inte låta barnen leva på sallad,de behöver mer än så för att få växa ordentligt!

    SvaraRadera
  20. Jag hoppas verkligen att kostråden ändras innan min dotter ska börja skolan, eller att man får rätt att sända med egen mat. Den mat ni förespråkar och som barnen får i skolorna är förkastlig. Jag lider med alla stackars skolbarn som ska försöka orka lära sig något på den mat de får.

    SvaraRadera
  21. varför använda margarin och lightprodukter, som är så farligt för kroppen.

    SvaraRadera
  22. Mina barn äter jättebra skolmat, men så skickar jag också med den själv. ;-)

    Men det skulle vara skönt att slippa. Håller tummarna att det här projektet mynnar ut i att alla barn får en hälsosammare kost lagad från grunden utan konstiga tillsatser, högprocessade ingredienser som margarin och billiga raffinerade varmpressade oljor och dagens överdrivna mängder av olika sockerarter. Vi har så många otroligt fina råvaror som det går att laga fantastisk mat av. Längtar till den dagen då barnen får såser gjorda på riktig vispgrädde och blir serverade gammeldags mjölk eller varför inte citronvatten för de som hellre vill ha det.

    Visst kan skolrestaurangerna också leverera till seniorboenden, om alternativet är storköksmaten, men ännu bättre, för både smak och näringsinnehåll, är så klart att också den maten ska lagas på plats, liksom för övrigt även på sjukhusen, där maten idag också är en katastrof.

    Hursomhelst, så tror det här kan bli riktigt bra.

    Lycka till!
    Gustaf Segerström
    http://www.fettdieten.se

    SvaraRadera
  23. Kan inte folk fatta att det inte är några enskilda personer på Livsmedelsverket som bestämmer vilken fördelning av energigivande ämnen/fetter/kolhydrater som är den mest optimala?? SNR bygger på NNR som i sin tur bygger på den SAMLADE forskningen i världen. Övriga länder har samma eller väldigt lika kostråd. Ska några som jobar på Livsmedelsverket ändra dem kostråden? DET om nåt vore oansvarigt! Men vissa verkar vilja att våra råd baseras på hur mycket bättre morsans vännina mår nu efter att hon la om kosten till LCHF.. Ja, morsans vännina kanske äntligen slutade äta rostmacka med sylt till frukost, bullar och kakor till kaffet, baguett till lunch och pizza till middag...Och tack vara LCHF rasade hon i vikt!

    SvaraRadera
  24. ÄNTLIGEN har nu en kommun, Göteborg gått i täten för att visa övriga Sverige att Livsmedelverkets föråldrade och farliga kostråd INTE är en lag som ni själva vill påskina!!
    Göteborgs kommun har därmed visat att man ättre förstår sig på folkhälsa än vad livsmedelsverket gör!

    Majoren

    SvaraRadera
  25. Jag jobbar som skolsköterska och ser effekterna av dagens kostråd på nära håll. Barnen i skolan får lättmjölk och margarin samt en väldigt kolhydratrik kost. Häromdagen bjöd skolan där mina barn går visserligen på två rätter men den ena rätten var raggmunk och den andra nudlar...och så lättmjölk och lätta på det. Hur länge står man sig på denna kost? Högst ett par timmar. Vad händer sen? Jo, de går i ett lämmeltåg till ortens närmast ICA-affär och laddar med sötsaker. Är det bättre?

    SvaraRadera
  26. Ni säger "Näringsriktig skolmat är inga konstigheter, utan helt vanlig god mat, tillagad med omsorg och eftertanke."

    Inga konstigheter??? Skolmaten är ofta hel- och halvfabrikater eller "lagas" på pulver och buljong fullproppade med konstgjorda smakförstärkare - glutamater och en massa andra kemikalier, maizena och margarin. Vad är det för näring?

    Glutamater tillsätts i hel- och halvfabrikater och kryddblandningar för att höja smaken hos produkter som saknar tillräckligt med riktiga råvaror. Glutamater stör hjärnfunktioner, ger upphov till migrän, astma och andra allergiska besvär.

    Kryddblandningar som citronpeppar, grillkrydda mm som innehåller glutamater bör inte finnas i en skolrestaurang!

    Maten ska lagas med smör och grädde och riktiga råvaror kött, fisk och ägg! Det är näring!

    SvaraRadera
  27. Anna-Karin Quetel skriver:
    Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan (http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf) utvecklas kontinuerligt. De omfattar många olika aspekter, till exempel att det ska vara mycket frukt och grönsaker,

    skolan bör begränsa eller helt undvika servering av sötsaker

    Ja hur ska du ha det? Frukt är ju om något en sötsak. Ena stunden ska ni begränsa det och nästa ska det vara mycket. Konstigt tycker jag!

    SvaraRadera
  28. Det var kul när jag i mitten på 1990-talet ringde till Fruktrådet och frågade varför man bara fick äta frukt på lördagarna. Människan begrep inget förrän jag påpekade att Fruktrådet påstår att frukt är godis och godis får man bara äta på lördagar, alltså får man bara äta frukt på lördagar. "Men så får man inte tänka!" blev svaret. Men de slutade ganska snart med den annonskampanjen.

    SvaraRadera