fredag 19 december 2014

Tack och hej - leverpastej!


Vår projekttid är nu slut och vi har i dag satt sista punkten i utkastet till vår slutrapport. I den sammanfattar och för vi en diskussion kring det vi gjort och inte hunnit göra under vår projekttid. Den utvärdering av projektet som gjorts av externa aktörer under hösten visar att väldigt många är väldigt nöjda med det arbete vi gjort under de dryga tre år vi varit i gång. Men utvärderingen visar också att vi inte lyckats med utmaningen att få med så många fler än ”de redan frälsta” på måltidståget, exempelvis skolledare och äldreomsorgschefer.
Utvärderingen visar också att några av våra viktigaste framgångsfaktorer varit vår tillgänglighet, att vi arbetet utåtriktat och sist men inte minst att vi haft helhet och matglädje som ledord i vårt arbete.

Det finns en sådan potential i att exempelvis ta tillvara måltiderna på förskolorna för att redan där ge våra barn kunskap och positiva upplevelser kring mat och måltider, att använda skolmåltiderna som ett pedagogiskt verktyg i större utsträckning, att se till att måltiderna inom äldreomsorgen blir en del av omsorgen och en höjdpunkt på dagen och att maten på våra sjukhus hamnar i magen och bidrar till tillfrisknande. 

Vi har nu skapat ett nav för fortsatt utveckling och hoppas på att Livsmedelsverket även fortsättningsvis ska få förutsättningar att stödja kommuner och landsting i arbetet med att utveckla de offentliga måltiderna på liknande sätt som vi gjort under projekttiden, något som vi i skrivande stund inte vet något om.


Det har varit en ynnest och jag har sett det som ett hedersuppdrag att leda detta fantastiska team som så helhjärtat gått in för uppdraget att inrätta ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg.
Stort tack till er som följt oss på måltidsbloggen och som på olika sätt kommenterat och fört dialog med oss via denna kanal.

Med förhoppning om en riktigt God Jul och Gott Nytt År! 

/Eva Sundberg, projektledare

onsdag 17 december 2014

Kommentera förslag till uppdaterade kostråd

Våra kollegor på Livsmedelsverket har uppdaterat kostråden och önskar nu synpunkter på förslagen. Huvudbudskapen i de nya råden är mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att äta lagom mycket, det vill säga inte mer än man behöver, och att röra på sig varje dag.

De uppdaterade råden utgår från de Nordiska näringsrekommendationerna, som bygger på den samlade aktuella forskningen inom mat och hälsa. Även miljöhänsyn vägs in på ett nytt sätt.

Läs mer på denna webblänk:
Öppen konsultation om uppdaterade svenska kostråd

Skicka in synpunkter och förslag senast den 31 januari 2015!

tisdag 16 december 2014

Bra mellanmål viktigt för äldre patienter på sjukhus!


Får sjuka äldre patienter i sig tillräckligt med näring till lunch och middag? Detta var frågan som Johanna Bengtsson och Emelie Hjelm vid Umeå universitet bestämde sig för att ta reda på. Med kamera och våg gav de sig ut på en av sjukhusets geriatriska avdelningar och har nu sammanställt resultatet i sin uppsats.

Två dagars huvudmåltider (E-kost lunch och middag) registrerades. Detta blev tillsammans 74 fotograferade och beräknade tallrikar.

Resultaten visar ett alltför lågt intag av många näringsämnen. Proteinstaplarna i diagrammet nedan talar sitt tydliga språk. Bra mellanmål behövs, menar författarna.
 
Proteininnehåll i uppäten mat, geriatrisk avdelning,74 tallrikar.
Den vänstra stapeln visar rekommendation. Andra från vänster visar matens innehåll. Stapel tre och fyra är männens respektive kvinnornas intag.

I genomsnitt åt patienterna för lite mat. Trots att några hade god aptit och åt upp allt på tallriken. Här nedan tre bilder från dag två. Wallenbergare med gräddsås samt två ganska representativa tallrikar när patienten ätit upp. Uppsatsen i sin helhet kan du läsa här. (Bilderna finns inte i Uppsatsen)  

Wallenbergare med gräddsås


Patient nr 5


Patient nr 16









 








måndag 15 december 2014

En bra måltid

Vi är stolta och glada över att vår modell för att beskriva måltidskvalitet i form av ett pussel är så uppskattad och används av många. Det visar de utvärderingar som gjorts om vad vi gjort i projektet. 

Vi har ofta kallat pusslet för måltidspusslet utan någon djupare eftertanke. Nu har vi fått information att ordet Måltidspusslet är varumärkesskyddat av ett företag. Vi ber om ursäkt och har tagit bort ordet från våra material och från webben.

Vi kommer däremot fortsätta att använda bilden av pusslet för att beskriva hur en bra måltid ska vara.




Livsmedelsverket kampanjar om Nyckelhålet och matsvinn


I år fyller Nyckelhålet 25 år och Livsmedelsverket 
firar genom att visa upp ett lite kaxigare, och modernare Nyckelhål. Det sker med en kampanj på webb och i sociala medier. På webben kan man göra en test om vilka löpsedelsdieter man minns. Budskapet är att dieter kommer och går men Nyckelhålet har funnits i 25 år och håller fortfarande. 

Nyckelhålet har också fått en egen sida på Facebook. Varje dag tipsas om ett Nyckelhålsrecept. Gå gärna in och gilla sidan!


Har du ett tivoli i ditt kylskåp?

Ett hushåll på fyra personer i Sverige slänger mat för mellan 3000 - 6000 kr per år. Pengar som det går att göra roligare saker för. Till exempel gå på tivoli! Det är utgångspunkten för den nya kampanjen för att minska matsvinnet.

På kampanjens webbplats finns massor av bra och enkla tips alla kan använda för att minska matsvinnet. Där finns också testet ”Svinsmart, smågrisig eller matsvin?” som är en koll på det egna beteendet när det handlar om att ta hand om maten. Kampanjen kommer även att synas i sociala medier med en egen Facebooksida samt spridas genom digital annonsering.

Kampanjen är en del av regeringsuppdraget om minskat matsvinn som Livsmedelsverket arbetar med tillsammans med Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Kampanjen kommer att pågå under hela våren 2015.



måndag 8 december 2014

Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning

I oktober publicerade Socialstyrelsen resultatet från årets kommun- och enhetsundersökning, vård och omsorg om äldre. Undersökningen riktar sig till alla kommuners offentliga och enskilda utförare av hemtjänst och särskilt boende. Syftet med undersökningen är att ge underlag till Äldreguiden och Öppna jämförelser.

Mat och måltider nytt frågeområde

Årets undersökning innehöll för första gången frågor om förutsättningarna för att åstadkomma en positiv måltidsupplevelse i särskilt boende. Respondenterna fick bland annat besvara om verksamheten har rutiner kring hur måltiderna ska genomföras och om dessa inkluderar aspekterna som beskrivs i FAMM (Five Aspects Meal Model). Vi tycker (givetvis) att det är bra att undersökningen numera också omfattar frågeområdet mat och måltider, inte minst för att det signalerar att maten och måltiderna är viktiga kvalitetsfaktorer för en bra äldreomsorg.

Ovanligt att äldre med hemtjänst får maten lagad i hemmet
I enkäten till hemtjänstverksamheterna fick uppgiftslämnarna ange antalet äldre personer med verkställda beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet, samt en följdfråga om antal gånger i veckan. Socialstyrelsen skriver att möjlighet att få maten lagad i hemmet är angelägen för många personer och därför vill de kunna visa omfattningen av denna typ av beslut. Resultatet visar att totalt sju procent av alla äldre i undersökningen har ett beslut om matlagning av huvudmålet i hemmet. I 58 procent av kommunerna förekom inga sådana beslut överhuvudtaget.

Matlagning i hemmet lyfts i rapporten Bättre måltider i äldreomsorgen
I rapporten ”Bättre måltider i äldreomsorgen”, som vi lämnade till Socialdepartementet för en dryg månad sedan, lyfter vi just måltiderna inom hemtjänsten som särskilt viktiga att satsa på. Som huvudalternativ för äldre som behöver hjälp med mathållningen erbjuder de flesta kommuner någon form av matlåda distribuerad hem till den äldre, vanligtvis bara en måltid per dag och många gånger finns det inga andra alternativ att välja på.

För många äldre är hemleverans av lunchmatlåda inte tillräckligt. De behöver mer stöttning för att kunna tillgodogöra sig behovet av energi och näring. Därutöver finns ofta ett behov av hjälp och/eller sällskap i samband med måltiderna. Det är därför angeläget att hitta nya lösningar som kan vara ett alternativ eller ett komplement till matlåda. Matlagning i hemmet är ett exempel på en sådan lösning. Nya lösningar bör utgå ifrån att äldre ska bevara sitt oberoende och sina förmågor så länge det är möjligt.

Det finns idag enstaka kommuner som inte alls tillhandahåller matdistribution. De erbjuder i stället olika tjänster kopplade till mat och måltider. Det kan röra sig om hjälp vid planering, hjälp med inköp, ledsagning till närbelägen restaurang, hemleverans av matvaror och/eller enklare matlagning i hemmet. Dessa kommuner uppger överlag att det har blivit bättre och att de äldre är mer nöjda. Detta bygger dock på att mer tid och utbildning ges till berörda yrkesgrupper för att klara uppgifterna på ett bra sätt.

torsdag 4 december 2014

Äldreomsorgsdagarna med tema Delaktighet och inflytande för alla


Den 26-27 november med-verkade Kompetenscentrum som utställare under Äldre-omsorgsdagarna, en två dagar lång konferens för alla som arbetar inom äldreomsorgen. 

Konferensen ägde rum i Älvsjö, Stockholmsmässan, och årets tema var Delaktighet och inflytande för alla! Konferensen invigdes av nya äldreministern Åsa Regnér som delade med sig av sin vision för hur äldre-omsorgen ska utvecklas under de kommande fyra åren. 

I vår tjusiga monter fick deltagarna besvara en tipsfråga om vilka pusselbitar som krävs för en bra måltid - en fråga vi gladeligen hjälpte till att besvara!

I vår färska rapport ”Bättre måltider i äldreomsorgen” lyfts individanpassning, starkt kopplat till delaktighet och inflytande, som en av de allra viktigaste framgångs-faktorerna för bättre måltider i äldreomsorgen. Måltiderna måste i högre grad kunna individanpassas utifrån den enskildes fysiska och psykiska behov, förutsättningar och önskemål. Detta förutsätter en flexibel organisation med god kommunikation och samverkan mellan olika professioner och naturligtvis även med de äldre. Vidare krävs att personalen har förutsättningar, kunskap och en ambition att ta reda på vilka faktorer som skapar en bra måltid som den äldre äter och mår bra av, faktorer som varierar från individ till individ. Mer om detta och andra framgångsfaktorer finns att läsa i rapporten här